Saturday, August 26, 2006

Samodling

Att plantera olika slags växter tillsammans är ofta bra. De drar nytta av varandra på olika sätt – förvillar insekter, hjälper till med näringsupptag eller stärker varandra på sätt som vi egentligen inte begriper så mycket av. Somliga menar att samplanteringens fördelar är lite av en myt och att det är svårt att rent vetenskapligt visa att det fungerar. Andra menar utifrån sin egen odlingserfarenhet att det fungerar alldeles utmärkt.

Vi samodlar en hel del olika saker, en del fungerar bra, annat har varit mindre lyckat. Den klassiska kombinationen morötter–lök fungerar bra här, vi har väldigt lite angrepp. Palsternacka/rödbeta och lök går alldeles utmärkt också. Tanken är att dofterna från de olika växterna ska förvilla skadeinsekterna lökfluga och morotsfluga. Dessutom mognar löken fort och är skördeklar tidigt, så rotfrukterna får mera plats när de börjar bli stora framåt hösten.

Rödbetor och ärter var däremot ingen bra kombination alls. Ärterna växte bra, men rödbetorna fick mycket blast och små betor. För mycket kväve, antagligen. Däremot var purjolök och ärter en lysande kombination. Vi satte purjo på flera olika platser och den som har vuxit ihop med ärter och bönor är bra mycket större än den andra.
Gråärter och bondbönor var katastrofalt för bondbönorna. Ärterna växte så till den milda grad att de tog över all plats i landet. Dessutom blev de så tunga att de närapå knäckte sitt stöd och lade sig ovanpå bondbönorna. Ny strategi nästa år…

Kålen är också smått katastrofal. Vi samodlar kål med blommor – ringblomma, gurkört, tagetes. Doften från blommorna ska förvilla kålfjärilarna. D.v.s. det var så det var tänkt. Våra kålfjärilar var dock inte särskilt lättlurade och det blir inte mycket till kålskörd. Även här behövs någon bättre plan för nästa år.

Tomater har vuxit på friland ihop med gurkört. Jag sådde också några morötter mellan tomatplantorna och det växer fint alltihop. Dessvärre börjar tomaterna spricka nu, samtidigt som de mognar. Trist! I synnerhet som de har vuxit hur fint som helst, vi har aldrig fått så stora tomater när vi odlat i kruka tidigare. Jag misstänker att det är det eländiga regnandet som spökar – först knastertorrt i en månad, sen oavbrutet regn…

Att plantera krasse som kantväxt i landen är ingen bra idé, i alla fall inte om man råkar köpa slingerkrasse i stället för buskkrasse. Det blir krasse ÖVERALLT! Viserligen blir det fantastiska färger, men inte så mycket grönsaker.

Sen har vi en del ofrivillig samplantering med ogräs! Vi rensar en hel del i början av säsongen, men någonstans mitt i sommaren tappar man styrfarten när grönsakerna börjar bli så stora att de delvis kan klara sig mot ogräset. Kanske vi borde kanta bäddarna med en träsarg eller något sånt, för att ogräset inte ska krypa in från gräsmattan. En del ogräs är antagligen bara bra, det blir nånslags ekologisk mångfald i kökslanden. Frågan är när det blir för mycket. Hade det blivit högre avkastning från grönsakerna om vi hade rensat mera? Eller hjälper ogräset till som marktäckning och insektsförvillare? Drar det t.o.m. till sig gynnsamma insekter?

Wednesday, August 09, 2006

Regn och kållarver

Först var det alldeles för torrt, nu kommer det åskskurar nästan varje eftermiddag... Grönsakerna verkar i alla fall inte ta någon större skada av väderväxlingarna. Pumporna sväller fint och mognar. Det är första året vi har fått pumpor att överleva den första tiden. Så nu ser vi fram mot rostade pumpakärnor och så får jag lära mig att använda pumpaköttet till något mer än paj!

Vi har plockat de första rosenbönorna, det är nog nästan de godaste bönorna. Stora och "köttiga" och med mycket smak.

Årets kålskörd ligger illa till!! Vi försökte med diverse ekologiska metoder för att slippa de värsta angreppen på kålen. Vi samplanterade med tagetes och ringblommor och odlar tomater bredvid kålen för att de starka dofterna ska förvilla kålfjärilarna. Jag läste någonstans att det också är bra att lägga tomattjuvarna bland kålen för att lura fjärilar. När vi började se de första fjärilarna lade vi också fiberduk över kålen. Uppenbarligen har dock kålfjärilarna hittat fram och tagit sig in trots våra tappra försök att hålla dem borta - grönkålen är fullständigt perforerad av larver och det krälar i broccolin. Blä! Brysselkålen verkar klara sig lite bättre. Men julens långkål är definitivt hotad. Kanske kan vi få lite sena blad när larverna försvunnit.

Nästa år blir det fiberduk från sådd till skörd. Hur man nu genomför det i praktiken...

Thursday, August 03, 2006

Mat av skörden

Några favoritrecept hemma hos oss. Beklagar bristen på exakta mått, jag lagar inte mat på det sättet. I de här recepten är det inte så noga heller.

Citronbönor
Det här åt jag i Italien en gång för längesedan och det är nästan lika gott hemma. Man tar de bönor man tycker bäst om - vaxbönor, haricots verts, skärbönor, rosenbönor, även bondbönor blir gott. Det är inte fel att blanda. Förväll bönorna i lättsaltat vatten tills de är "al dente", inte riktigt helt mjuka alltså. Låt dem rinna av väl. Ringla över olivolja, pressa över lite citron och strö på lite flingsalt. Hackad persilja, om man vill, det är inte nödvändigt. Blanda och låt stå en stund. Kan ätas direkt, men är också gott att spara till nästa dag.

Squashgratäng
Världens enklaste och godaste

Squash eller omogen pumpa
Tomater
Lök
Timjan
Olivolja
Salt o peppar

Skiva squash, tomater och lök och varva i en ugnsfast form. Salta, peppra och strö lite timjan mellan varven. Ringla olivolja över alltsammans. Grädda ca 40 min i 225 graders ugnsvärme. Gott till det mesta.

Vinbärssylt
Gott alternativ till lingonsylt. I alla fall tycker mina barn det. Perfekt pannkakssylt.

Plocka röda och vita vinbär i valfria proportioner. Jag tar ungefär hälften av varje. Några svarta är inte fel heller. Väg bären - ca 1 kg brukar bli en lagom sats, men det är inte så noga. Väg upp halva den vikten i socker. Lägg bären i en gryta med en aning vatten i botten. Låt bären koka upp sakta och sjuda mjuka. Det tar 5-10 minuter. Häll i sockret och rör om försiktigt. Låt koka ca 10 minuter och skumma under tiden.

Under tiden har man gjort iordning burkarna. Diska glasburkar, sätt i kall ugn och sätt den på 100 grader. Lägg burklocken i en kastrull med vatten och koka upp. Häll den heta sylten på de varma burkarna, ända upp till kanten, och skruva på locken genast. Gör man så, har man goda chanser att sylten håller sig till nästa skörd, om man ställer den i matkällare eller någon annanstans där det är svalt.

Man kan öka lite på sockret om bären är väldigt sura. Om man däremot minskar på sockret så får man frysa sylten. Annars kan den mögla.

Svart vinbärsmarmelad
Svarta vinbär är nog de godaste bären. I hård konkurrens med hallon! Svart vinbärsmarmelad på mackan lyser upp vilken trist vardagsfrukost som helst.

Svarta vinbär - 1 kg
Socker - 700 g

Lägg bär och socker i en kastrull med en aning vatten i botten. Värm försiktigt så sockret löser sig. Koka utan lock tills det håller marmeladprovet. Skumma under tiden. Gör iordning burkar och häll upp marmeladen på samma sätt som ovan.

Marmeladprov: häll lite marmelad på en tallrik och sätt kallt en liten stund. Om provet är fast och bra så är marmeladen klar. Om det är rinnigt: koka en stund till.

Svart vinbärsmos
Det här provar vi för första gången i år. Receptet kommer från tidningen Åter, nr 3/03. Man behöver en köttkvarn med passertillsats.

Svarta vinbär, valfri mängd. De ska vara väl mogna. Kör vinbären i köttkvarnen med passertillsats till ett mos. Sedan kan man antingen frysa in det, eller konservera det på glasburk. Moset kan användas till efterrätter, glass, utspätt till juice etc. Vi har inte testat än, men vi har tre burkar i källaren som ska användas i vinter.

Konservera på glasburk: Man behöver "gammaldags" konserveringsglas med gummiringar och bygel, en termometer och en stor gryta. Häll moset på burkarna, sätt på ringen och knäpp fast locket med bygeln. Ställ burkarna i grytan med en gammal handduk e.d. i botten. Värm långsamt till 75 grader och håll den temperaturen i 20 minuter. Ta upp burkarna och låt dem svalna. Sedan kan moset förvaras i sval källare/skafferi till nästa år.

Wednesday, August 02, 2006

Skördetid

Det är någonstans här i skarven mellan juli och augusti som det börjar bli riktigt kul att vara grönsaksodlare. Även om man har kunnat skörda en del smått och gott i flera veckor redan, så är det nu det börjar på allvar. När man kan plocka in i stort sett en hel måltid från trädgården och allt jobb i början av säsongen äntligen ger utdelning.

Det har varit väldigt torrt, men häromdagen kom det ett rejält regn.. Vi har inte vattnat med slang, eftersom det är lågt vattenstånd i brunnen, men disk- och sköljvatten och annat gråvatten häller vi i trädgårdslanden. Inte direkt på grönsakerna, av hygieniska skäl, men på jorden där täckmaterial och en massa mikroorganismer tar hand om näringen i vattnet. Ännu har inget torkat bort för oss.

En del saker är färdigskördade. Igår tog vi upp all lök, nu ligger den på tork inomhus eftersom vädret är ostadigt. Mycket växlande utfall; gullöken blev hyfsat stor, rödlöken liten o ynklig och schalottenlöken blev mycket bra. Färdigskördade är också märgärterna. I år hade vi lågväxande Little Marvel, som gav mängder med goda ärter, och högväxande Alderman, som inte gav så mycket i år, det var nästan så att de lågväxande gav mera. Sockerärterna skördar vi inte mer men de får stå kvar för att ge frön, i synnerhet Engelsk Sabel, som inte finns på EU:s sortlista och kan vara svår att få tag i (men Runåbergs har den).

Squash och pumpa växer som besatta, särskilt pumporna som brer ut sig över allting! Även vintersquash växer fint, men inte lika aggressivt som pumpan. Vi använder omogna pumpor och vintersquash på samma sätt som "vanlig" squash, det går bra. Några pumpr och vintersquash ska förstås få mogna i lugn och ro. Vintersquash har vi aldrig odlat, det ska bli spännande att se om den håller så länge som det sägs - hela vintern.

De första gurkorna (friland) är skördade. De har fått en liten beskhet, kanske på grund av torkan, trots att vi har vattnat dem. Men de borde bli bra som salt- eller ättiksgurka.

Potatis, majrova, rödbetor, gulbetor, tidiga morötter och de första vaxbönorna är också skördeklara, liksom enstaka baljor från bondbönorna. Gråärterna börjar bli klara att plocka som färska ärter, men vi tänkte låta dem mogna helt och torka till vintern - också ett experiment. Förra året hade vi så få gråärter att alla gick till färskkonsumtion.

Summa summarum - nu är det kul att ha en köksträdgård!