Saturday, June 30, 2007

Krusbärsmarmelad

Krusbären börjar bli halvmogna, lagom att göra marmelad av.

1 kg halvmogna krusbär
800 g socker
lite vatten

Snoppa krusbären och lägg dem i en gryta med sockret och lite vatten (bottenskyla). Koka upp under lock. Låt sedan koka utan lock och skumma vartefter. Hur länge det ska koka kan variera – gör ett marmeladprov efter ca 30 minuter, men det kan ta längre tid än så.

Marmeladprov: häll en lte klick marmelad på en kall tallrik och se om det stelnar till lagom konsistens efter en stund.

Häll upp den varma marmeladen direkt på burk och sätt på lock. Håller sig nästan hur länge som helst tack vare sockermängden.

Dagens mat: gryta på lammhals puttrad i rödvin med majrovor, fäsklök och katrinplommon. Färskpotatis till.

Wednesday, June 27, 2007

Gör din egen tvål!

Ta makten från kosmetikaföretagen – gör din egen tvål och hudkräm! Det blir MYCKET billigare, du bestämmer exakt vad som ingår, du slipper konstiga ingredienser som ställer till det i naturen och du designar dina egna dofter – eller väljer oparfymerat. Framför allt är det väldigt roligt! Lite som att baka, eller sticka – man testar olika recept, funderar kring färg/smak/doft, skapar något eget och det blir nästan alltid bra :-)

Vilka råvaror man vill använda beror mycket på ens egna preferenser och ideal. Man kan köpa mängder med olika slags mer eller mindre exotiska ingredienser som jojobaolja, kakaosmör och olika eteriska oljor från specialbutiker (jag har köpt en del från Crearome och är nöjd). Men man kan precis lika gärna använda sånt som finns i den lokala livsmedelsbutiken. Eller råvaror från den egna trädgården eller slaktdjuren. När vi köper hela lamm tar jag vara på fettet till tvåltillverkning – en råvara som är helt gratis eftersom man i de flesta fall skulle ha kastat bort den (sånt gillar jag!).

Om man inte vill använda animaliska fetter så fungerar rapsolja och olivolja bra. Kokosfett blir bra i tvål. En mycket enkel hudsalva gör man av raps/olivolja och bivax (eller fårfett). Man blandar detta i valfria proportioner (ungefär 3–4 ggr så mycket olja som bivax). Värm försiktigt i vattenbad tills vaxet smälter. Rör sedan i det medan det svalnar. Innan det är helt avsvalnat droppar du i valfri eterisk olja (10–20 droppar kan vara lagom till en liten burk salva). Jag gillar lavendel, geranium och ylang ylang som ger en blommig, romantisk doft. Lite patchouli ger tyngd och lite citron ger friskhet. Som sagt, man kan designa sin helt egen doft.

Att göra tvål är lite mer omständligt (men inte svårt, egentligen). Det handlar om en kemisk reaktion där fett reagarar med natriumhydroxid (NaOH), även kallat kaustiksoda. Starkt och frätande och skrämmande för många. När reaktionen – förtvålningen – går rätt till blir det emellertid ingen NaOH kvar i tvålen och ingen kan komma till skada. Men då måste man ha koll på proportionerna, väga noggrant och följa recepten till punkt och pricka. Dessutom ska tvålen ligga och mogna ett par månader innan man använder den. Liksom med hudkräm kan man doftsätta som man vill, eller låta bli.

Du kan använda det du har i trädgården i både tvål och hudkräm: ringblommor, nässlor, johannesört, morot o.s.v. Massor av recept finns på Shenet. Där finns också flera tvålrecept. En annan mycket bra tvålsida är Miller’s soap. Det bästa jag har läst på svenska är en artikel i Åter nr 4/01 (som fortfarande finns att köpa) och en bra diskussion om tvåltillverkning fördes på Alternativ förra året – här är ännu en..

Jag har gjort egen tvål och hudkräm i drygt ett år nu och det är i stort sett allt jag använder. En mild tvål fungerar bra till schampoo också, i synnerhet om den är gjord på olivolja. Själv tycker jag att huden har blivit bättre sedan jag slutade med ”köpekrämer” – smidigare och friskare.

Tuesday, June 26, 2007

80% mindre – konsumtionsvaror

Fortsättning på 80%-utmaningen, idag om konsumtionsvaror, d.v.s. sådant som presenter, leksaker, cd-skivor, böcker, verktyg, hushållsprylar, kläder, möbler, smink, papper... En uträkning säger att varje spenderad dollar motsvarar 226 gram CO2. Rimlig förbrukning utifrån den beräkningen kan vara 1000 dollar/hushåll/år, d.v.s. i runda slängar 7000 kronor, eller 580 kr/månad. I vår familj på fyra blir det alltså knappt 150 kr per person och månad – inte mycket!


Köper man second hand kan man kan spendera 10 ggr så mycket - vi skulle alltså kunna bränna en hel del pengar på loppis innan vi kommer över gränsen. Och sådana prylar som ändå skulle ha slängts kan man skaffa sig hur mycket som helst.



Så det här innebär alltså att om man köper nytillverkade saker varje gång man behöver något, så blir det väldigt få inköp. Nätt och jämt så man kan ersätta sånt som går sönder eller blir urvuxet. Om man däremot handlar på loppis, containerfyndar eller tar hand som sånt som någon annars skulle slänga, så kan man skaffa sig det mesta man behöver och lite därtill. Tänkvärt...



Redan nu köper vi en hel del grejer på loppis – hushållspryttlar, möbler, leksaker, böcker, serietidningar t.ex. Vi skulle också kunna köpa kläder och en del friluftsprylar (skridskor, t.ex.) på loppis, om vi skärpte oss lite. Det är lite för lätt att gå till en butik och köpa nytt i stället för att vänta på det där perfekta loppisfyndet.

Sunday, June 24, 2007

80% mindre - matmil

Mycket till midsommarfirande blev det inte här. Hällregn och förkyld unge. Så det blev en stillsam hemmahelg i stället.

Jag funderar vidare kring Sharons utmaning, idag kring maten. Alla som har följt den här bloggen ett tag vet ju att vi försöker minska mängden långväga mat och i stället äta närproducerat så långt det är möjligt. Men vi har inte riktigt haft några principer för det hela, i siffror eller så, det är mer ett förhållningssätt. Sharons uträkningar kring maten ger en bra utgångspunkt för vad som är rimligt i ett större perspektiv. Så jag översätter fritt och något anpassat. Hon delar in maten i tre kategorier och räknar även in hygienprodukter:

1. Mat som du själv odlar, eller som är lokalt producerad enligt KRAV eller liknande ekologiska principer. Vad som är lokalt avgör man själv – nånstans i storleksordningen 10–20 mils radie från där du bor. I bästa fall kan detta inkludera frukt/grönt, kött och fisk, säd, baljväxter och mjölkprodukter. Dessvärre är ju formerna för livsmedelshantering i vårt land sådana att även den mat som är producerad nära dig har rest långa vägar för att processas och förpackas innan den kommer "hem" igen. Den som inte kan odla själv kan ha svårt att få tag på den lokala maten. I bästa fall hittar man den i gårdsbutiker, lokala eko-butiker, på torget eller hos någon ambitiös livsmedelshandlare som ser poängerna med att ta in närproducerade varor.

I den här kategorin ingår också tvål etc. som i huvudsak är tillverkad av lokala råvaror. Minst 70% av den mat vi äter bör falla i kategori 1.

2. Torra varor i större förpackningar som transporterats över längre avstånd, t.ex. bönor, linser, ris och små lätta saker som te, kaffe och kryddor (KRAV- och rättvisemärkt!) och närproducerade varor som inte är KRAV-märkta. Hit räknas också toa- och hushållspapper (återvunnet) i storförpackning. Högst 25% bör falla i denna kategori.

3. "Våta" produkter som inte är lokalt framställda: kött, fisk, frukt/grönt, juice, mjölkprodukter, matolja. Processad mat som chips och läsk. Schampoo, diskmedel o.d. Inte mer än 5% av varorna bör komma från kategori 3. I USA är siffran hela 50% och jag misstänker att Sverige inte kommer långt efter...

Det är en ganska tuff utmaning och vi ligger inte särskilt bra till här, alla "äta lokalt"-ambitioner till trots. Framför allt hamnar vi på tok för högt i kategori 3. Såhär års kommer ju mycket mat från trädgården, men stora delar av året köper vi en hel del sånt som definitivt inte platsar i normen för "lokalt". Men hela den här 80%-utmaningen (som är 90% i det amerikanska originalet) är en väldig tankeställare - man inser vilka absurda liv vi lever och hur mycket av det vi tycker är självklart som är en ofattbar lyx, globalt sett!!

Monday, June 18, 2007

80% mindre – vatten


Jag spinner vidare här på Sharons utmaning om att minska vår förbrukning av växthusgaser, el, vatten och en hel del annat till en rimligt uthållig nivå – i Västeuropa skulle det innebära en minskning med ungefär 80%. Idag handlar det om vatten. Rent vatten är något av en lyx, globalt sett. I Sverige har vi fortfarande gott om rent vatten, vilket innebär att vattenförbrukning inte är något stort problem i sig. Trots det innebär vår vattenhantering en del hel energiåtgång – vattnet ska pumpas upp, transporteras ut till hushållen, transporteras till reningsverken, renas och sedan släppas ut i det fria igen. En del av vattnet ska ju också värmas till varmvatten.


Vårt hus har egen brunn, så vattenförbrukningen för oss handlar i huvudsak om två (eller snarare tre) saker: vattenpumpen drar el, vattnet ska värmas och brunnen får inte sina. Avloppsvattnet går till en trekammarbrunn, så det blir ingen belastning på reningsverket.


Hur mycket vatten vi förbrukar har jag faktiskt ingen som helst aning om. Än har brunnen inte sinat, men det blir ganska lågt vattenstånd torra, varma somrar. Jag tror hur som helst att vi gör av med bra mycket mera vatten än det som är rimligt enligt Sharons beräkningar: 10 gallons per person och dag, vilket innebär ca 38 liter. Det är inte särskilt mycket... Det blir ingen vattentoa, knappt några duschar, snålt med tvätt- och diskvatten...


Så hur spar man på vattnet? Det handlar ju förstås delvis om de vanliga goda råden: fundera på hur man hanterar tvätt, dusch, disk o.s.v. Måste man duscha varje dag, eller räcker det att tvätta sig i handfatet? Kan doppet i badsjön vara ersättning för duschen en varm sommardag? Måste jag köra den där tvättmaskinen, eller kan jag vänta tills i morgon och trycka in lite mera tvätt? Hur ska jag jobba i köket för att dra ned så lite disk som möjligt? Kan jag stänga av kranen medan jag borstar tänderna/tvålar in mig/schamponerar håret i stället för att låta den rinna? O.s.v. Alltså att man tänker ett par varv extra innan man sätter på vattenkranen.


Toaletten förbrukar ju en massa vatten. Om vi hade byggt nytt så hade vi installerat något slags mulltoa e.d. Nu sitter vi fast i en vattentoalösning som det skulle kosta en hel del att ändra på. Samtidigt är det ju absurt att göra diverse behov i rent dricksvatten, bara för att sedan spola bort alltihop! Vore det lite mer ordning på oss så skulle vi åtminstone ta vara på urinen: kissa i en spann, späda ut det hela med tio gånger så mycket vatten och sedan vattna med det. Ett utmärkt kvävegödselmedel som för det mesta bara går till spillo. Undrar hur man får med familjen på det...??


Nånting som vi faktiskt har provat är att ta vara på gråvattnet. Gråvatten är det som används till tvätt, disk, dusch och i handfatet. Det är vatten som är nästan rent, med bara små tillsatser av diskmedel, lite matrester, lite smuts från hud och kläder – men till största delen rent vatten. Det går utmärkt att ta vara på och vattna med. Man kan bygga komplicerade system för att ta vara på och rena gråvatten, med pumpar och dammar och allt möjligt. En lågbudgetlösning för varma somrar, när brunnen hotar att sina, är det vi körde förra sommaren: en stor vattentunna utanför köksfönstret, där man tömmer diskvatten, kokvatten m.m. och sedan vattnar med det. Enda haken är att det inte får stå i solen mer än någon dag, då börjar det lukta illa! Man får vattna med det direkt.


Vi försökte hitta något sätt att få ut sköljvattnet från tvättmaskinen till bevattning, men vi fick det aldrig att fungera riktigt. Det blev nånsorts baksug så att maskinen inte tömdes ordentligt. Annars hade det varit en bra idé.


Sen tar vi också vara på regnvatten på enklast tänkbara sätt: vanliga vattentunnor under stuprören. De blir dock snabbt överfulla när det regnar mycket och vi har pratat om att på något sätt tömma över vattnet i en cistern e.d. Men det är än så länge bara planer. Vattentunnorna blir i alla fall en hel del gratisvatten till att vattna trädgården. Har man dessutom trädgårds- och köksland permanent marktäckta så går det åt bra mycket mindre vatten till bevattning. Och att vattna gräsmattan kan man ju faktiskt strunta i - då växer den långsammare och så behöver man inte klippa så ofta. Bara fördelar!

Saturday, June 16, 2007

Dagens mat

Vi gillar asiatisk och inte minst indisk mat hela familjen. Frågan är hur man får ihop det med en strävan efter att äta lokalt? Kryddorna är ju svåra att undvara, men därutöver fungerar det ganska bra. Och man kan ju odla både vitlök och chili själv. Bakom glas i trädgården står sex chiliplantor på tillväxt och i höst ska jag sätta vitlök. Glömde det i fjol – hur det nu gick till???



Idag åt vi: indiskinspirerad gryta med grisbog, lök, tomater, vitlök, ingefära och chili. Till det gråärter med färsklök, puttrade i currypasta och citron. Squashpickles. Hembakat naan-bröd (eller nåt åt det hållet i alla fall) på dinkel. Det mesta, utöver kryddor, tomatpasta och citron, från närområdet/trädgården.

Friday, June 15, 2007

Saker att bli glad av

  • Det växer så det knakar i trädgården
  • Rosorna har börjat blomma
  • Jag fick en massa fläderblommor av en arbetskamrat och har gjort litervis med saft
  • Vi har fått en massa halm av en grannbonde - perfekt till täckodlingen
  • Sockerärterna har börjat blomma - snart kan vi plocka
  • Jordgubbarna börjar bli röda
  • Vi har en massa goda smultron precis vid huset
  • Snart har jag semester
  • Alla är friska och glada
  • Folk skriver att de gillar att läsa den här bloggen

och så har vi ätit en god och ganska lokal middag: lammspett på grillen, marinerade i vitlök, rödvin, rosmarin och salvia. Till det potatissallad på färskpotatis (dock inte egen ännu) med färsklök (egen) och dragon (egen). En mycket god sydafrikansk shiraz till detta. Definitivt inte lokalt - gott vin är en last vi har svårt att släppa!

Monday, June 11, 2007

Saftrecept

Såhär års går det åt stora mängder saft! Tack och lov finns det också gott om råvaror att göra saft av – köpesaft med märkliga ingredienser försöker vi undvika så långt det går.

Enklast av allt är vanlig kokt saft: Dela frukt, bär eller rabarber i bitar, koka med ett par deciliter vatten tills det är mjukt och sönderkokt och låt rinna av i silduk någon timme eller så. (Man kan låta det stå över natten om man lyckas hålla flugorna borta). Mät upp den avrunna saften, blanda i 6 dl socker per liter saft, koka upp igen och skumma om det behövs (det brukar behövas). Häll het saft på heta flaskor och förslut omedelbart. Då håller sig saften bra i matkällare e.d. Annars är det säkrast att stoppa den i frysen för långtidsförvaring (tomma sirapsflaskor är jättebra att frysa in i – men fyll dem inte helt och hållet!)

Ett recept på kombinerad rabarbersaft och -godis har jag läst men inte kommit fram till att prova ännu. Men jag har läst det i Åter och då måste det ju vara bra :-)

Rabarbergodis och -saft (ur Åter 2/03)
Skär rabarber i cm-tjocka skivor och fyll en vinhink. Häll på kokande sockerlag så det täcker och låt stå till nästa dag. Sila av saften och frys in (eller konservera). De avsilade rabarberbitarna torkar man och lägger sedan på glasburk – det är godiset.

Sen kan man ju göra saft av allt möjligt annat också. Flädersaft har väl många smakat. Jag fick nyligen syrensaft i utbyte mot några plantor. Väldigt gott, men jag glömde be om receptet. Men jag misstänker att det görs på samma sätt som saft på älgört. Älgörtssaft har en lite märklig, nästan parfymerad doft och smakar "blommigt" och gott. Den blir ganska stark och kan spädas ut ordentligt. Eller blanda med lite vodka till en sommardrink...

Älgörtssaft
20 klasar älgörtsblommor
1,5 liter vatten
2 kg strösocker
2 citroner
25 g citronsyra

Skölj blomklasarna. Riv citronskalet och pressa citronerna. Koka upp vattnet med sockret och häll det över blommor, citronskal och citronsaft. Blanda ut citronsyran i lite av det varma vattnet och blanda i det också. Låt stå kallt i fem dagar. Sila upp och häll på flaskor. Förvara kallt eller i frys.

Njut :-))

Saturday, June 09, 2007

Varmt!!


Rena högsommarvärmen! +28 igår, +29 idag. Man orkar inte mycket utöver att flämta i värmen och försöka hålla sig i skuggan. Igår blev det premiärdopp i badsjön, t.o.m. jag om är värsta badkrukan var i vattnet och doppade mig!


I trädgården växer det så det knakar, den första potatisen blommar snart, rosenbönorna har grott, gurkan har grott, tomaterna är utplanterade och blommorna blommar. Nu väntar vi bara på att det ska börja bli dags att plocka och äta av allt som växer.


Mat igår: jag gjorde en wok med salladssenap, tatsoi som gått i blom, lök och förvuxna rädisor. Det låter lite skumt, men var riktigt gott! Smaksatte med vitlök, ingefära och ketjap manis (Det är lätt att äta lokalt vad gäller råvaror, men det är svårt att komma ifrån kryddorna...). Serverades till ugnsstekt grisbog, kryddad med färska salviablad.


Mat idag (om vi orkar laga mat): grillade tunnskurna revben marinerade i rödvin, vitlök och örtkryddor. Vad vi ska ha till vet jag inte än. Nåt med potatis, antagligen.

Tuesday, June 05, 2007

Bryta ny mark


Inte på något metaforiskt, poetiskt sätt utan högst konkret. Vad gör man när man har en gammal åkeryta, inte brukad på flera decennier, knökfull med kvickrot och annat elände? För mycket att handgräva, för litet och opraktiskt att plöja. Jordfräs går bort, den skulle antagligen inte orka och den tar hårt på daggmaskarna. Vår lösning (snodd från diverse handböcker i permakultur): marktäck och marktäck igen.

En del av området täckte vi i höstas med tidningar, hö och gräsklipp. I våras satte vi potatis i täckmaterialet. De kommer upp ganska hyfsat, tyvärr kommer en hel del av ogräset upp också. Det har vuxit rakt igenom tidningarna - uppenbarligen lade vi på för tunt. Förhoppningen nu är att potatisen ska kväva en del ogräs, annars blir det nog en rejäl höstgrävning – tungt och eländigt!




Häromdagen satte vi ett tjugotal squash- och pumpaplantor på samma område. De fick rejäla planteringsgropar med kompost att växa i och mellan plantorna har vi täckt med (ett tjockare!) lager tidningar. Lite gräsklipp täcker jorden - ingen naken jord! Än så länge ser de pigga ut... Tanken är att de stora, kraftiga plantorna ska hjälpa till med marktäckningen när de växer till sig framåt sensommaren.



Och så blommar bondbönorna och de är så vackra!













Friday, June 01, 2007

Regn


Vaknade till en regnig morgon. Idag får trädgården vara i fred och tvätta sig. Själv ska jag stanna inne och koka rabarbermarmelad, tända en brasa och läsa Kerstin Ekmans "Med herrarna i skogen", som jag hittade på biblioteket igår.
I morgon blir det bönsådd, utplantering av tomater och kanske squash och pumpa.