Sunday, March 30, 2008

Lästips

Sharon Astyk skriver intressant om hur Peak Oil, den amerikanska bolånekrisen, stigande matpriser, global uppvärmning och en del annat hänger ihop. Tänkvärt.

Härhemma börjar snön äntligen smälta igen, vårblommorna har börjat blomma under snön, men än är det alldeles för blött och kladdigt att börja med något vårbruk. Tålamod är en dygd, sägs det, men inte en dygd jag direkt besitter. Vill börja NUUU!

Saturday, March 29, 2008

I tidningen

Bloggen och dess upphovskvinna är i tidningen. Närmare bestämt nr 11 av Miljömagasinet med tema Självhushållning. Just den artikeln ligger inte på nätet – men det går ju alltid att köpa tidningen ;-)

Friday, March 28, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 7 – Skaffa en soldriven torktumlare!

Det här är min soldrivna torktumlare. Inköpt för en billig penning, lätt att sätta upp och går att fälla ihop när den inte används.

Att hänga tvätten ute är det absolut resurssnålaste och billigaste sättet att torka den på. Du kan (som synes) hänga ut tvätt även mitt i vintern, bara det är någotsånär torrt i luften. Minusgrader är inget problem, plaggen "frystorkar" ändå. De är lite kalla och fuktiga när du tar in dem, men blir snabbt helt torra inomhus.

Solen bleker och desinficerar en smula. Bra för lakan och annat som du vill ha vitt och fint, men mindre bra för färgade plagg. Torka dem med avigsidan ut, eller häng dem mellan lakan och annat stort som skärmar av solen. Om du inte vill att grannarna ska titta på dina raffset i svart spets (eller trasiga kalsonger) så kan du göra på samma sätt – häng dem mellan lakan och handdukar.

Hängtorkad tvätt blir inte lika mjuk och fluffig som torktumlad men å andra sidan behövs inget sköljmedel. Jag har inga problem med att tvätten bli lite hård, när du väl använder kläderna och handdukarna blir de ju snabbt mjuka. Men innan man vant sig vid den "ofluffiga" känslan kan man alltid köra plaggen en kort stund i tumlaren innan de är helt torra.

Näst bäst är att hänga tvätten inomhus. Det tar lite extra energi från inomhusvärmen, men jämfört med torktumlare är det ganska bagatellartat. Vi har ett par torkställningar som man kan flytta runt och fälla ihop när de inte används. Vid krisläge kan de placeras framför braskaminen! Också bra att ha på balkongen eller altanen. Har man gott om plats kan man montera torklinor i tvättstugan eller badrummet. Förr torkade man gärna på vinden, nu har vi ju oftast inrett våra vindar. Men har man en kallvind är det ett perfekt utrymme för några tvättlinor.

Sämsta alternativet är torktumlaren. Vi har en (den följde med huset) och visst använder vi den ibland, men så lite som möjligt. Ibland uppstår kriser när nånting bara måste vara rent till dan därpå och den är perfekt för att torka dunkuddar och täcken, som är ganska svåra att få helt genomtorra annars. Men ambitionen är att inte tumla alls. En modern torktumlare drar 4–5 kWh per torkomgång. Det blir väldigt mycket el och pengar på ett år!

Nyckelordet för att slippa torktumla är förstås planering. Inte min bästa gren, men övning ger väl så småningom färdighet... Tvätta så fort du har en full maskin, se till att alla i familjen har tillräckligt mycket kläder för att det inte ska uppstå några nödlägen – inklusive ytterkläder, framför allt till barnen. Det kostar en del att ha dubbla uppsättningar jackor och overaller, men loppisar, ärvda plagg och rea i butiken hjälper. Köp när du hittar, så finns det hemma när det behövs! Sportaffärernas reor brukar rädda oss. Bättre kvalitet än i "kedjebutikerna" (typ HM) och hanterbart i pris när det är "halva priset på allt".

Det bästa med att hänga ut tvätten är ändå att det luktar så gott! Ingen parfym i världen kan återge känslan och doften när man kryper ned mellan soltorkade lakan. Att man sen sover extra gott med ett rent miljösamvete som huvudkudde gör ju inget ;-)

Wednesday, March 26, 2008

Karamellgarn



Ibland måste man bara leka... Jag har färgat vitt ullgarn med helt vanlig karamellfärg och ättikssyra enligt det här receptet hos Garnlek. Det är väldigt lätt och passar bra att göra ihop med barnen.

Eftersom jag inte hade citronsyra hemma så tog jag ättika och inte heller har jag någon mikro, så jag värmde garnet i vattenbad och höll det vid nästan kokande i några minuter.

Ulla på Garnlek färgar nystat garn och får ett mer flammigt resultat, men jag ville ha det lite jämnare så jag färgade små 25 gramshärvor i stället. Kanske blir det ett par karamellvantar av det hela så småningom :-)

Friday, March 21, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 6 – Det där med bilen

Det är svårt att skriva om att leva ett grönare liv utan att ta upp det där med bilkörning. Samtidigt känns det lite falskt att sitta och skriva att alla ska köra mindre bil, eftersom jag själv kör en hel del. Här finns nämligen ingen kollektivtrafik. Om jag vill åka buss eller tåg till jobbet (och komma i tid) så måste jag ta mig stationen 13 km härifrån - och då är jag nästan halvvägs till jobbet redan. Så naturligtvis fortsätter jag med bilen i stället för att byta. I synnerhet som jag sparar så mycket tid på att ta bilen. Jag har gjort tappra försök att åka kollektivt, hitta fungerande förbindelser, passa arbetstider, hämta/lämna på fritids och allt det där som hör till vårt vardagsliv just nu – men jag får helt enkelt inte ihop det utan bilen.

Det är många som har det så här, inte bara folk i glesbygd. Oflexibel kollektivtrafik och tvånget (för de flesta barnfamiljer) att skjutsa till dagis/fritids, att de flesta jobbar heltid och att det ofta inte är realistiskt att bosätta sig på gång/cykelavstånd till jobbet innebär en väldig massa bilkörning. Och på kort sikt är det svårt att göra något åt det, utöver att förbättra kollektivtrafiken.

Så vad gör man? Det första är naturligtvis att minimera körandet så gott det trots allt går. Vi försöker samla många ärenden till en körning, den som tar bilen någonstans får också vara beredd på att handla mat, köra grejer till återvinningen eller skjutsa ett barn till nån kompis. Vi storhandlar då och då för att slippa köra extra rundor till affären. Sen kan vi komplettera i den lilla butiken intill barnens skola som vi ändå passerar flera gånger i veckan.

Barnen åker skolbuss när det går (inga extra rundor till skolan), men tyvärr går det inte så ofta med våra arbetstider. När de blir lite äldre får de själva ta ansvar för att komma iväg på morgonen med bussen även om vi åker tidigare. Vi försöker ta tåget på semestern och vi flyger aldrig privat och ytterst sällan i jobbet. Ska vi förflytta oss inom byn är det cykel eller apostlahästar som gäller, även för barnen. Här är tack och lov såpass lite trafik att vi kan släppa ut barnen på vägen utan att bekymra oss.

Nästa steg är att byta till miljöbil, när det ändå är dags för byte. Begreppet miljöbil täcker ju i och för sig allt möjligt och allt är inte lika bra. Men det är ändå bättre än att köra omkring i ett bensinslukande monster. Många kör också omkring i onödigt stora bilar (alla dessa ensamma herrar i stora Volvosar). Kanske kan man nöja sig med att köpa en ganska liten bil och i stället hyra när man verkligen behöver mer utrymme?

Vad ska man köra på för bränsle? Bensin och diesel är tveklöst det sämsta, det är fossila bränslen som inte räcker i evighet och de släpper ut fossil CO2. Jag kör på etanol och det är väl näst sämst – etanoltillverkningen konkurrerar med matproduktionen om man gör den på majs eller vete och det är inte realistiskt att ersätta all bensin med etanol. Dessutom behöver etanolen en liten mängd bensin för att man ska kunna starta i kyla – det är därför den heter E85, 85% etanol och resten bensin. Tillverkning och transport av etanol kräver också en del energi. Men på sikt kan etanolen bli ett hyfsat alternativ, om vi lyckas producera den inhemskt på skogsråvara eller liknande.

De bästa alternativen är biogas och rapsolja (biodiesel) - förnyelsebara råvaror, kan tillverkas av avfall, och el från sol, vatten och vind. Än så länge är de inte realistiska om man bor i glesbygd eller kör mer än 5 mil åt gången. Men utvecklingen går trots allt framåt och vi kan göra vårt genom att köpa de alternativ som bilindustrin tar fram, så att de förhoppningsvis fortsätter att utveckla miljöbilarna.

Och alla kan vi spara bränsle genom att köra snålt, det som kallas för eco-driving. Jag repeterar några av tipsen:

* kör mjukt, håll rätt, jämn hastighet och undvik onödiga omkörningar
* planera körningen, slipp felkörningar och snabba inbromsningar
* bromsa inte i onödan, utnyttja motorbromsen så ofta som möjligt
* håll avstånd till bilen framför för att slippa bromsa
* kör på högsta möjliga växel, de flesta moderna bilar kan köras på femman från ca 50 km/h
* gasa snabbt upp till rätt hastighet och växla upp, ligg inte och sega på låga växlar utan gå direkt från tvåan till fyran eller trean till femman (om du har en nyare bil)
* rulla i nedförsbackar, men koppla inte ur
* kör inte för fort
* använd motorvärmare om du har möjlighet

Det allra största problemet med bilkörningen är kanske ändå vår attityd till den. Det är alldeles för många som skaffar sig status genom stora, motorstarka bilar, tycker det är häftigt att köra för fort, det finns en stark motvilja mot att "ligga bakom" som medför idiotiska omkörningar o.s.v. Vi har alla sett det här på vägarna och väl också gjort oss skyldiga till en och annan dumhet. Själv gillar jag att köra fort... Men bara genom att förändra våra attityder kan vi spara en hel del bensin samtidigt som de svåra olyckorna minskar. Vi borde alla köra som kärringar :-)) Hur man nu får ut det budskapet på ett mer tilltalande sätt...??

Nu tar bloggen påsklov några dagar. Glad påsk på er alla läsare!!

Wednesday, March 19, 2008

Loggor eller blommor?



"Over the average American's lifetime, one will watch nearly two years worth of TV commercials. The result of this is that the average American can identify fewer than ten types of plants but can recognize hundreds of corporate logos. If you read the paper, view websites (news or otherwise), watch TV or listen to the radio, you are being bombarded by media messaging. Unless you live a hermit's life, it's impossible to escape the billboards and bus advertising. "

Citatet ovan kommer från Crunchy Chickens blogg. Jag vet inte om det är riktigt lika illa hos oss, men jag undrar om inte rätt många svenskar också känner igen betydligt fler varumärken än växter. Kanske är världen så skruvad att vi har mer nytta i vardagslivet av att känna igen varumärken. Vem behöver kunna en massa växter, fåglar och sånt? Du kan gå genom livet utan att veta hur en maskros ser ut, än mindre vad man har för nytta av den. Men om du inte känner igen den där skrikgula loggan som ser ut som ett stort M så tillhör du en liten konstig minoritet!

Bryt trenden! Ta en flora eller en fågelbok, ta med barn/partner/kompisar och gå ut och lär dig en ny art!

Vem kommer förresten på flest användningsområden för en maskros?

Tuesday, March 18, 2008

Mat till alla – eller??

Jag tyckte den här diskussionen var intressant. Att vi odlar gott och väl de spannmålsprodukter och annan mat som behövs för att ge föda till ALLA på jorden, men att vi ändå har svält och hunger på många platser. En del av spannmålen går till djurfoder (en del av det får vi ju då igen som kött, mjölk och ägg), en del går till biobränslen (etanol, t.ex.). Ändå borde maten räcka. En del går bort i dålig lagring och angrepp av råttor, delvis för att distributionen inte alltid fungerar (krig, korruption). Men så har vi miljontals överviktiga västerlänningar som äter betydligt mer än sin andel av världens mat (ja, jag vet att man kan vara överviktig av andra orsaker, men nu var det mat det handlade om). Och i västvärlden så SLÄNGER vi en fjärdedel av vår mat. Det tål att tänkas en hel del på...

Monday, March 17, 2008

Vädret är uppochner...

Igår var det en fantastisk vårdag, solen öste på, vi grävde köksträdgård, förbättrade marktäckningen, körde gödsel och satt ute i solen och fikade. Underbart! Idag VRÄKER det ner blötsnö och hela världen är vit... Kunde inte det här kommit för ett par månader sedan??

Saturday, March 15, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 5 – Lokal mat från frukost till kvällsmat. Mars.

Förra veckan utlovade jag lite konkreta idéer om vad man faktiskt kan äta och laga utifrån tanken att det ska vara så lokalt som möjligt. Nu bor vi ju ett väldigt avlångt land och förutsättningarna varierar. Lokalt hos mig är något helt annat än lokalt i någon annan del av Sverige. Här är vi i Sjuhäradsbygden, i södra Västergötland. Det är skogsbygd, många sjöar och mossar, små odlingsbara ytor. Mycket "obygd" för att vara i södra Sverige. Traditionellt är boskapsskötseln viktig, det fanns gott om bete på skogen för kor och får innan vallodling och modernt skogsbruk satte stopp för skogsbetet. Men än idag finns här gott om gårdar med djur – vi får lätt tag på nöt, gris och lammkött inom en tiomilaradie och det finns ett lokalt/regionalt mejeri i Falköping.

Man odlade säd, fast i ganska liten skala och naturligtvis olika slags grönsaker i den kålgård som fanns vid varje gård. Så är det delvis än idag. Det hela drygades ut med fiske i insjöarna. Här är också småföretagande traditionellt. Alla känner till knallehandeln men också idag finns gott om småföretag och mångsyssleri, däribland en del matförädling i den lilla skalan.

Det är alltså ganska lätt att hitta lokalt framställd och förädlad mat här och det underlättas naturligvis av att vi har grönsaker och bär från trädgården och gott om skog för svamp- och bärplockning. Matidéerna nedan utgår från hur vi har det och vad vi äter – du får anpassa så gott det går till dina förutsättningar. Råvarorna är lokala medan smaksättningarna kan vara importerade. Det är ganska mycket "vanlig" mat – att äta lokalt är inga konstigheter egentligen, Tänk husmanskost, så hamnar man ganska rätt.


Frukost
* Gröt på havre eller råg med mjölk och sylt

* Fil från det lokala mejeriet

* Hemlagad müsli med mjölk

* Äppelmos och mjölk

* Smörgås på hembakat bröd med ost, hemgjord leverpastej, kallt kött, stekt fisk eller andra matrester, marmelad på trädgårdens bär

* Kokt ägg

* Omelett med grönt efter säsong (spenat, gräslök etc)

* Örtte med honung


Lunch/middag
* Köttbullar eller köttfärsbiffar (gärna på lammfärs), potatismos, lingonsylt

* Lamm i ugnen (stek, bogblad, sadel) med klyftpotatis och vitlökssmör, puré på jordärtskockor

* Blandade grönsaker i currypasta, ugnsbakad vintersquash med vitlök, snabbfräst vitkål med ingefära och citron, hembakade chapatis/naan-bröd, squashpickles

* Kokt rimmad fläsklägg, rotmos

* Raggmunk/rårakor, lingonsylt, hemrimmat fläsk (om man vill)

* Ugnsrostade rotfrukter, get- eller fårost, bröd, tzatziki (här gör vi ett undantag och köper en liten gurka)

* Gnocchi på potatis och jordärtskockor, ost, smör/olivolja

* Stekt sill/strömming med potatismos och gröna ärter. Sill är inte helt lokalt, men "klimatsmart". Lägg ihop filéer två och två med dill el persilja mellan, doppa i rågmjöl, stek i smör. Gör dubbel sats och lägg hälften i ättikslag med mycket lök och kryddpeppar till dan därpå. Gudomligt gott på knäckebröd!

Grönt till maten

* Rårivna morötter, rödbetor, kålrötter

* Vitkålssallad

* Grönsallad – vad du hittar i trädgården

* Bondbönor eller rosenbönor (konserverade) med lite citron och raps/olivolja

* Böngroddar (grodda själv)


Mellanmål
* Brödpudding

* Pannkakor med sylt eller äppelmos

* Äppelmos eller lingonsylt med mjölk

* Smörgås med rejält pålägg (vegetariskt pålägg: mosa/mixa bondbönor med lite citron, vitlök, olivolja)

Kvällsmat (eller lättlunch)

* Omelett med lök och potatis

* Alla slags soppor på rotfrukter (med el utan kött), bröd, smör

* Grönkålssoppa med ägghalvor

* Ärtsoppa med el utan fläsk

* Ugnsbakade rödbetor, getost, bröd

* Ugnstroll


Hemgjord müsli
3 dl blandade gryn – havre, råg, dinkel
1 msk rapsolja
2–3 msk honung
russin eller annan torkad frukt (äpplen är väldigt gott)
frön och nötter efter smak

Värm honung och olja så det blir flytande. Blanda med grynen (ta mer om det behövs – grynen ska suga upp blandningen, men inte mer). Rosta i ugn (225) tills det är gyllenbrunt och luktar gott. Låt svalna och blanda i resten av ingredienserna.

Friday, March 14, 2008

Rapport från trädgården

Lite mer våraningar nu. Gräslök och piplök kan snart skördas lite försiktigt och några övervintrade salladslökar kan plockas. Trädgårdssyran likaså. Citronmelissen visar de första skrynkliga bladen, rabarberknopparna sväller. Den franska dragonen har små fina skott och lite övervintrad eller självsådd dansk körvel visar sina små flikiga, lakritssmakande blad. I en pallkrage under plast växer plocksallat och lite annat smått och grönt. I köksfönstret står en kruka med fyra rödbetor som börjat växa och har späda blad till sallad. Snart, ganska snart kan man plocka ihop en liten vårsallad, färskt grönt som omväxling mot alla rotfrukter.

Det är det är som är så speciellt med att välja lokal mat, odla själv och äta efter säsong. Man äter en massa av nånting under en period – alla rotfrukter på vintern – och just när man börjar bli lite trött på det så kommer något nytt. Snart ska vi frossa i färska sallader, nyplockade örter, nässelsoppa, rabarberpaj, kanske sparris under några vårveckor. Och sen kommer något annat. Ständig omväxling, inte från dag till dag, men från säsong till säsong och man äter maten när den är som bäst. Kan livet bli mycket bättre?

Thursday, March 13, 2008

Förodla grönsaker – eller kanske inte?

Såhär års dignar fönsterbänkar och hyllor hos många odlare av krukor och såbrätten med småplantor i. Att förså grönsaker och blommor kan snabba på processen och ibland är det nödvändigt om det överhuvudtaget ska bli något resultat. Samtidigt är det ganska få växter som faktiskt måste försås inomhus. Mycket kan sås direkt i landet, annat kan sås ute i kallbänk för att sedan flyttas ut på sin slutgiltiga plats. Var man bor påverkar naturligtvis, det är skillnad på skånska sydkusten och Norrbottens inland. Här är det sydsvensk skogsbygd, med sina speciella förutsättningar.

Vi förodlar ganska lite. Delvis beror det på att vi har dåligt med bra plats inomhus, det är ganska svalt, men svårt att få tillräckligt mycket ljus. Till en stor del beror det också att på att jag är en otålig person som inte riktigt har fallenhet för att pyssla med småkrukor och plantor, vattning, extrabelysning och allt det där. Jag vill ha sånt som jag petar ned i jorden och sen växer det!

Hittills har jag bara sått chili, som börjar komma upp nu. Ganska snart ska aubergine och tomatfrön i jorden. Sen får det växa till sig ett tag innan det är dags för kål av olika slag. Man kan mycket väl så kål på friland, men här äter jordlopporna upp alla småplantor. I år kommer jag nog att förså kålen i kallbänk (pallkrage med jord och fiberduk eller glas över) och plantera ut dem först när de är rejält stora. Squash och pumpor vill inte riktigt gro på friland här, så dem sår jag 3–4 veckor innan de ska ut, d.v.s. i början av maj.

Diverse odlingshandböcker säger att man ska förodla frilandsgurka, men jag har haft rejäla problem med att få plantorna att ta sig när jag planterar ut dem, trots avhärdnng efter alla konstens regler. Så det blir direktsådd av dem också. Nackdelen är att man får gurkor lite senare, men man får mycket kraftigare och friska plantor.

Jag har haft samma problem med bönor. De ska ju ha riktigt varmt i jorden innan de sås, så jag har testat att förodla dem, varpå de flesta dog vid utplanteringen. Frilandssådda frön har däremot grott snällt och blivit fina plantor. Här går det oftast inte att så bönor förrän i månadsskiftet maj/juni, men man förlorar inte så mycket tid ändå eftersom de förodlade plantorna stannar upp ett tag i växten när man planterar ut dem.

Det är väl ungefär det hela. Nu har vi inte fått ordning på växthuset än, men det lär väl bli betydligt mera förodling när det är klart och på plats. Det handlar ju kanske mest om sådant som ska planteras ut där och växa där under sommaren (tomater, t.ex.). Men jag antar att man kan använda växthuset till att förodla en del som inte måste ha det jättevarmt för att gro. Har en del att lära där, misstänker jag!

Monday, March 10, 2008

Ännu en anledning att äta lokalt

Det finns en anledning att äta närodlad mat som är nästan lika dyster som klimatfrågan (Inte för att det är dystert att äta lokalt, tvärtom! Men anledningarna är en smula deprimerande.). Och det handlar åter om transporterna. Att de släpper ut en massa CO2 vet vi redan. Men det finns också en stor risk att de inom en snar framtid blir mycket dyrare, vilket naturligtvis kommer att återspegla sig i priset på långväga mat.

Priset på råolja har nyligen gått över 100 dollar/fat, vilket är det högsta någonsin. Hur högt det kan stiga vet ingen. Men av allt att döma så kommer efterfrågan på olja att stiga mycket snabbare än tillgångarna, många menar att det redan är så. Det finns inte tillräckligt mycket lättillgänglig olja kvar för att möta behoven och nya fyndigheter är få och små. Det är det som menas med Peak Oil – oljan kommer inte att ta slut, men den blir dyrare och otillräcklig.

Stigande oljepriser = stigande bränslepriser = dyrare mat. Till detta ska man lägga att bensin och diesel med all sannolikhet kommer att beläggas med högre skatter och avgifter, inte bara i Sverige, i syfte att hejda CO2-utsläppen.

Vi märker inte så mycket just nu av det höga råoljepriset av den enkla anledningen att det räknas i dollar. Eftersom den amerikanska ekonomin är mycket svag just nu så påverkas inte oljepriserna i Europa så kraftigt. Men när (om?) dollarn stärks så kommer vi snabbt att se bensinpriser vi inte kan tänka oss i våra vildaste fantasier. Och betydligt dyrare matkassar.

Så det finns goda privatekonomiska skäl att tänka om när det gäller maten, att prioritera det nära och att äta "lågt" på näringskedjan (mindre kött och andra animaliska produkter). Och inte minst att vänja barnen vid att morötter är mycket godare än växthustomater från Sydeuropa (det brukar iofs inte vara något problem). Det är också en god idé att gradvis föra in mer vegetarisk mat på middagsbordet och försöka hitta recept som alla i familjen tycker om.

Vår lokala mat igår (rester idag): ugnsstekt lammbog, potatismos, palsternackspuré, rårivna morötter och rosenbönor med lite citron och olivolja. Alltihop från trädgården/närområdet utöver smaksättningar. Behöver jag tillägga att det var gott ;-)

Sunday, March 09, 2008

Odla mera mat

Som jag skrivit om flera gånger tidigare, så kan de flesta av oss odla en del av vår egen mat, även om det bara handlar om böngroddar eller en chiliplanta i köksfönstret. Har man en trädgård eller en odlingslott kan man faktiskt odla en hel del, även på en liten yta. Lite senare i vår tänkte jag berätta om hur stor yta vi odlar och vad vi får ut av det. Idag ska det handla om hur man utnyttjar köksträdgården för att få så mycket mat som möjligt.

Först och främst behöver man naturligtvis bra jord, tillgång till gödsel och allt det där. Det kan ta några år att bygga upp bra odlingsjord om man börjar från början, men det är väl värt besväret. Här har vi börjat med gammal gräsmatta och senare med vall som inte plöjts på flera decennier. Första året var det inte särskilt imponerande skördar, men det blir sakta men säkert bättre. Bästa boken i ämnet: Lena Israelssons Handbok för köksträdgården.

Men om man nu har fått ordning på jord och bördighet, vad ska man då odla om nu målet är att få en hyfsat stor del av sin mat från trädgården under odlingssäsongen och dessutom spara en del till vintern? Till att börja med mest av sådant som man verkligen tycker om och kan tänka sig att äta en hel del av. Sen lite av sådant som verkar kul att prova, för att få in lite nyheter på tallriken.

Man kan – mycket förenklat – dela in grönsakerna och allt det andra i tre huvudgrupper som fyller lite olika behov. Exakt vad som hamnar i varje grupp beror ju på ens egna matvanor och smak, ta det bara som en utgångspunkt. Grupp 1 är det som får det största utrymmet, grupp 3 det minsta. Men alla är viktiga för att man ska få balans på matbordet.

Grupp 1. Kalorier och mättnad. Här hamnar det som ger rejält med mat och kalorier. Potatis spelar huvudrollen hos oss. Hit hör också alla rotfrukter. Morötter förstås. Palsternackor som kommer på senhösten och kan stå ute hela vintern. Goda att göra mos av eller ugnsrosta. Persiljerot ger god smak i grytor och soppor och man kan skörda lite av bladen som persilja. Rödbetor till inläggningar, soppor, ugnsbakade. Också gott som råkost. Rivna rödbetor är saftigt och gott. Polkagrisrandiga chioggia-betor är vackra och goda tunt skivade. Majrovor som råkost eller att woka. Kålrötter till rotmos.

Kålen kan också placeras i den här gruppen. Broccoli är kanske den godaste. Brysselkål gillar inte jag, men är ett måste för andra. Vitkål till råkost, snabbfräst med ingefära och citron, soppa, surkål. Rödkål till julbordet. Grönkål kan stå ute hela vintern (om man lycks hålla rådjuren borta), gott till soppa eller att gräddstuva.

Pumpa och framför allt vintersquash kräver mycket odlingsutrymme men ger också mycket mat. Framför allt vintersquashen är mycket lätt att förvara i rumstemperatur eller svalt skafferi hela vintern. Mycket god att ugnsrosta eller i indiska rätter, smakar lite som sötpotatis. Spaghettipumpa tål också bra att sparas. Ät den som spaghetti med köttfärssås eller bara lite smör och ost.

Lök – gul, röd, schalotten, purjo. Alla är lättodlade, men purjon kräver lite pyssel och mycket näring. Här använder vi lök mer som grönsak än som smaksättare och hur mycket vi än sätter är det alltid för lite. Vi köper sättlök (men man kan odla lök från frö) och sätter dem ganska tätt. Sen gallrar vi genom att äta upp en del som färsklökar och låter resten stå kvar och mogna.

Frukt kan hamna här, kanske då främst äpplen som håller sig bra över vintern.

Brödsäd hör också hemma här. De flesta av oss har inte utrymme nog för att odla säd. Men det vore kul att prova på några kvadratmeter.

Grupp 2. Proteinmaten. Framför allt ärter och bönor. Särskilt viktigt för den som äter mest vegetariskt. Bönor tycker om långa varma somrar, men bondbönor är lättodlade även i ett svalt klimat. Färska lättkokta eller torkade till vintern. Pröva att göra hummus av bondbönor i stället för kikärter. Vaxbönor/haricots verts fungerar i stora delar av landet och går bra att frysa eller konservera till vintern. Även att torka, men det har jag inte provat. Kokbönor (typ bruna bönor) är knepigare eftersom de kräver en lång odlingssäsong och en hyfsat varm höst för att mogna ordentligt. I år ska vi prova en borlottiböna och se om den hinner mogna. Rosenbönor/blomsterbönor är fantastiskt vackra och odlas ibland bara som prydnad. Men de långa baljorna är mycket goda att äta och går bra att frysa/konservera.

Ärter av alla slag går lätt att odla även i svalt väder. Sockerärter, söta som smågodis. Märgärter är lite mera mat. Gråärter är lite speciella, mycket goda att torka till ärtsoppa eller baka bröd av.

Gröna blad av alla möjliga slag, kanske främst olika asiatiska sorter ger en hel del protein. Väldigt goda att woka, en del är också goda som sallad och nästan alla är mycket lättodlade. Flera fröfirmor säljer färdiga fröblandningar för den som vill prova på i liten skala. Vår favorit är pac choi, som liknar salladskål men är mycket godare.

Flera av de asiatiska bladen är mycket köldtåliga. Just nu har jag i pallkrage med "blandade blad" i trädgården. Jag sådde dem i höstas och de har stått under plast hela vintern. De är bara 2–3 cm höga, men jag hoppas att de ska börja växa nu när det blir varmare och ljusare.

Grupp 3. Guldkanterna. Allt det där som ger smak och färg och "det lilla extra". Alla sorters bär och frukt. Vi har rabarber, vinbär, krusbär, jordgubbar, amerikanska blåbär, smultron och två nyplanterade äppelträd. Tomater om man har möjlighet. Färsk gurka är något helt annat än växthusgurka från butiken – vi odlar inläggningsgurka på friland, de är mycket goda att äta direkt också. Sallad, spenat, rädisor, knölfänkål, chili, vitlök, alla slags örtkryddor, ätbara blommor... listan kan göras hur lång som helst.

Lycka till med odlingarna!

Friday, March 07, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 4 – Äta lokalt, men hur?

Alla vet att det är bra för miljö och klimat att äta närproducerad mat. Men det är inte alltid helt lätt att hitta sån mat i butik. Så vad ska man välja, hur ska man kompromissa när det behövs? Det här är ett jättestort ämne och jag tänkte dela upp det på flera inlägg så inte den stackars läsaren tröttnar halvvägs.

Det har förstås skrivits mycket om detta. Man kan t.ex. välja att först och främst (eller t.o.m. helt och hållet) äta mat som producerats inom ett visst avstånd, som The 100 Mile Diet. Sharon Astyk skriver om The Bullseye Diet, som innebär att man ser maten som på en piltavla. I mitten (the bullseye) finns det mest lokala, det som kommer från din egen trädgård eller lika nära. Längre ut kommer den regionala maten o.s.v. och längst ut det som importerats långt bortifrån. Målet är såklart att hamna i mitten så mycket som möjligt, men ibland hamnar man längre bort. Ju mer man övar, desto oftare hamnar man i mitten!

Man får också fundera på hur maten producerats, packats och transporterats. Tunga, vattenrika varor som kanske dessutom behöver kylförvaras under resan ger oändligt mycket mer CO2-utsläpp än små lätta torrvaror. Stapelvaror som vi äter mycket av ger mer utsläpp än sånt vi köper nån gång emellanåt.

Ibland kan det vara motiverat att välja en KRAV- och rättvisemärkt produkt som framställts på ett vettigt sätt, även om den är producerad länge bort. Argumentet för det är många: social rättvisa, etisk djurhållning, bättre miljö för odlare, att framställning av konstgödsel också kräver mycket fossila bränslen. Samtidigt kan jag tycka att det bästa i ett sånt läge är att inte köpa alls! I vår butik kan man hitta ekologisk gurka från Spanien, paprika från Israel och apelsiner från Grekland. Men även om det är vettigt framställt i hemlandet så har det likt förbaskat transporterats hit med hjälp av en massa diesel. Det går liksom inte att komma ifrån.

Så – några konkreta tips kring att välja det lokala. Ingen komplett lista, men några idéer. KRAV- och rättvisemärkt så långt det är möjligt såklart.

Ät så mycket du vill:
* Lokalt odlade grönsaker, bär och frukt efter säsong. Just nu är det höstens lagrade skörd i form av rotfrukter, vitkål, potatis och äpplen som finns att köpa. Komplettera med egna förråd av torkade/frysta/konserverade grönsaker, frukt, bär och svamp.
* Mjöl från odlare i närheten. Många butiker tar in sånt, fråga efter det annars! Baka ditt eget lokala bröd och gör din egen pasta.
* Viltkött från närområdet.
* Mjölk från lokala mejerier, om det finns nära dig.
* Fisk, om du bor nära fiskevatten och fisken faktiskt är fångad där.
* Ägg från närområdet.

Ät lite måttligt:
* Importerade torkade bönor och linser.
* Importerad torkad frukt (russin, t.ex.).
* Kaffe, te, kakao.
* Kryddor, kryddsåser, sojasås o.d.
* Importerade nötter, frön.
* Mjölkprodukter från de stora mejerierna (Arla t.ex.) som ofta har åkt lastbil låånga sträckor.
* Ris, importerad pasta och andra importerade gryn (couscous, bulgur, quinoa etc).
* Ägg som åkt långt.
* Kött från lokala KRAV-uppfödare. Kan vara svårt att hitta och många butiksägare vill tyvärr bara ta in färdigpackat kött efter diverse köttfärsskandaler. Kolla gårdsbutiker nära dig.

Ät lite eller inte alls:
* Importerad färsk frukt.
* Importerade bär, färska/frysta.
* Juice.
* Importerade grönsaker, i synnerhet växthusgrönsaker.
* Importerat kött.
* Fisk från andra sidan jordklotet, eller utrotningshotad sådan.
* Frukostflingor med en massa majs och exotisk frukt (gör din egen müsli eller ät gröt).
* Undvik också mat som åkt runt långt inom landet – en del bröd t.ex.

Det kan verka tråkigt att välja bort en massa mat vi är vana att äta, frukostjuicen t.ex. Det kan också verka begränsande, hur ska man kunna laga mat med så lite att välja på? Och ska man laga mat enbart utifrån de lokala råvaror som finns i de flesta butiker så blir det faktiskt rätt trist! Det är nästan nödvändigt att komplettera med egenodlade grönsaker, självplockade bär, svamp o.s.v. Likaså att konservera och spara sådant till vintern. Så här års kan man också göra böngroddar eller odla sallad på fönsterbrädet för att få omväxling till rotfrukterna. Men vi måste också sätta lite tryck på butikerna så att de tar in den lokala mat som faktiskt finns! Och stötta odlare i närområdet så att de kan fortsätta att odla!

Nästa vecka: Lokal mat från frukost till kvällsmat

Thursday, March 06, 2008

Varmbänk

Trädgårdsexperimenten fortsätter. Idag har jag börjat anlägga en varmbänk. Ett tjockt lager färsk stallgödsel (bra med en hästgård som granne!) i botten. Två begagnade pallkragar därpå. Sen jord i pallkragarna ovanpå gödseln och så ska alltihopa förhoppningsvis få en lagom temperatur när gödseln brunnit en del. Egentligen ska man ha glas över det hela, jag har en del gamla fönster, men inget som passar riktigt bra i storlek. Får se vad jag gör, kanske kan det räcka med dubbel fiberduk, fast glas borde ju hålla värmen bättre.

Vad jag ska så vet jag inte riktigt heller. Sallad tror jag, kanske rädisor och lite sånt småplock. Undrar om det skulle gå att flytta dit några jordgubbsplantor och få tidiga gubbar. Eller kanske tidiga morötter att skörda som primörer?

Nån mer som odlar i varmbänk?

Wednesday, March 05, 2008

Det är faktiskt vår!

Visserligen är det svinkallt, blåsigt, rutskrapning på morgonen och snövarning hos SMHI. I morse var det 14 grader i huset... Mindre mysigt!

Men det är det här med ljuset!! Vårljuset!Hela vintern är det mörkt, mörkret ligger som en tung svart filt över hela tillvaron. Det är depp och en trötthet som aldrig ta slut. Mörkt på morgonen, mörkt när man kommer hem. Julljusen gör patetiska försök att lätta upp tillvaron, men det hjälper inte mycket... Ibland önskar jag att jag vore ett mumintroll och kunde gå i ide på vintern för att vakna nångång i april (det där med granbarr i magen kunde jag dock hoppa över).

Nu är det ljust när man vaknar, ljust när man kommer hem! Det är lätt att gå upp med soluppgången och jag är piggare på eftermiddagen. Det är som om livet återvänder efter att ha gått på sparlåga i flera månader. Allt är roligare, det är nya planer och projekt, det finns en massa kul att ta tag i i trädgården, det är en massa hoppfulla fåglar och vårblommor att glädjas åt. Ju äldre jag blir, desto mer älskar jag våren!!

Sunday, March 02, 2008

Röda linsbiffar

Jag tycker att många vegetariska biffrecept är svårhanterliga och svåra att hålla ihop när man ska steka biffarna. Men här är ett recept som faktiskt fungerar och dessutom är gott. Röda linser behöver inte blötläggas och kokar mjuka på 10–15 minuter. Så det här är nästan snabbmat, även om smeten blir bättre om den får stå ett tag. Receptet är inte helt vegetariskt, eftersom ett ägg ingår. Antagligen kan man byta ut det mot något substitut, men det har jag inte provat.

Inte helt lokal mat, men torkad mat och kryddor tillhör det som drar minst energi att transportera.

Röda linsbiffar
250 g röda linser
1 ägg
1–2 schalottenlökar
(1 finhackad färsk chili)
3 msk potatismjöl
2 tsk malen el stött spiskummin
2 tsk paprikapulver
2 tsk salt
olja till stekning

Skölj linserna väl och koka dem mjuka i lite vatten. Häll över de färdiga linserna i ett durkslag och låt överflödigt vatten rinna av.

Hacka schalottenlök (och chili) fint och stek den mjuk på svag värme. Blanda alla ingredienser till smeten och rör om ordentligt. Det blir en ganska fast smet. Låt gärna smeten stå en stund innan du steker biffarna.

Klicka ut smeten i stekpanna på medelvärme och platta ut till biffar. Stek dem vackert guldbruna.

Vi äter dem i pitabröd med grönsaker och tahinisås. Smakar nästan som falafel.

Tahinisås
3–4 msk tahini (sesampasta)
3 dl matyoghurt
mynta, finhackad färsk el torkad
(1–2 pressade vitlöksklyftor)
lite salt
ev. lite vatten

Blanda ut tahini med lite av yoghurten. Rör i resten av yoghurten och kryddorna. Späd med lite kallt vatten om det blir för tjockt. Vi använder tahini från Kung Markatta, den är gjord på oskalade sesamfrön och är ganska kraftig i smaken. I invandrarbutiker med inriktning på arabisk/persisk mat hittar man ljus tahini, den kan man ta lite mera av.

Saturday, March 01, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 3 – Gör något för hand!

De flesta av oss har mängder med apparater hemma. Praktiskt, bekvämt – och resursslösande. Ofta använder vi nog apparater på ren slentrian, tar fram dammsugaren om det är skräpigt i stället för att sopa eller moppa. Blåser håret torrt, när det lika gärna kunde få självtorka. Veckans uppmaning är alltså: tänk efter och gör det för hand om det är möjligt!

Det finns tillfällen när det antagligen är bättre, totalt sett, att använda en maskin om alternativet är att man inte gör det alls. Förmodligen är det bättre att baka sitt eget bröd på ekologiskt mjöl, även om man använder hushållsassistenten, än att köpa dåligt industribakat bröd. Eller använda motorsåg och vedklyv för att kunna elda med ved, om alternativet är något mycket sämre.

Men fundera på det här:

* knåda degen för hand
* strunta i elvispen, det blir lika bra med ballongvisp och handkraft
* små mängder ved går bra att såga och klyva med såg och yxa
* små syjobb går lätt för hand och kan göras i soffan framför teven eller i sällskap med andra
* håret blir mindre flygigt om det får självtorka (skaffa en frisyr som inte är så krånglig)
* diska för hand kan göras väldigt resurssnålt
* det finns handvevade mixrar och köttkvarnar, t.ex.
* minska gräsmattan (odla nåt i stället) och klipp med handklippare
* sopa och moppa golvet – dammsug grundligt nån gång då och då om det behövs
* damma med dammvippa

Det finns säkert en massa mer som jag inte kommer på just nu. Tips, någon?