Friday, August 29, 2008

Nomineringar


Jag blev ju nominerad av Ottopippi (se nedan). Nu är det min tur att nominera bloggar till utmärkelsen I love your blog. Egentligen ska jag nominera 7 bloggar, men det var inte så himla lätt. Det finns många bloggar som jag läser och gillar, men skulle jag nominera alla dem så skulle jag göra en Ottopippi och nominera 27 stycken!

Så jag går den motsatta vägen och tar ett mycket litet, men kräset urval. Jag nominerar :

Hippihäxan för en blogg med vackra bilder och alltid trevlig läsning om ett ekologiskt vardagsliv med trädgård och småbarn

Ekoblogg, för alltid lika livsbejakande inlägg och mängder med ekologiska tips.

Ilsefins stickblogg, en av de mycket få stickbloggar jag tar mig tid att läsa. För de inspirerande bilderna och för att jag får så mycket stickidéer när jag tittar in här.

Life in Motala för fina bilder och intressanta inlägg om paleomat och ett levnadssätt mer likt vårt ursprungliga.

Ottopippi (jag vet inte om det är god netikett att nominera tillbaka, men det struntar jag i). För alla härliga bilder och idéer som gör mig sugen på att börja sy lite mera och för att hon skriver så personligt om vedermödor och glädjeämnen med tvillingdöttrarna.

Nominera vidare nu! Följande gäller:

1. The winner can put the logo on her blog.

2. Link the person you received your award from.

3. Nominate at least 7 other blogs.

4. Put links of those blogs on yours.

5. Leave a message on the blogs of the girls/boys you've nominate

Wednesday, August 27, 2008

Nu blev jag glad!

Trött, stressad och irriterad på jobbet kommer jag hem och upptäcker att Ottopippi nominerat mig på sin blogg :-)) Så nu får jag stolt placera loggan med I love your blog på min blogg! Tack! Precis vad jag behövde!
Jag ska i min tur nominera 7 andra bloggar, men först måste jag fundera lite. Det finns så många bra bloggar som jag läser mer eller mindre dagligen. Hmmm, *tänka, tänka*. Får nog återkomma lite senare.

Tuesday, August 26, 2008

Svamptider

Nu börjar svampen komma igång så smått efter värme och regn. Vi var ute i helgen och hittade kantareller, karljohan, taggsvamp (en liten), fårtickor, diverse soppar och citronslemskivling (som är mycket godare än det låter, en matsvamp som många missar). Än så länge har vi inte hittat mer än vi äter upp, men förhoppningsvis blir det ett bra svampår så vi kan spara en del till vintern.

Det blev en svamp- och squashpaj av helgens skörd. Squash är gott att blanda med svamp, den drygar ut och tar upp en hel del smak från svampen.


Paj med blandsvamp och squash
Pajdeg:
75 g smör
1 dl fullkornsdinkel
1½ dl dinkel eller vetemjöl
1½ tsk bakpulver
2 msk vatten

Arbeta snabbt ihop alla ingredienserna till en deg. Låt den vila i kylskåp en timme eller mer innan du bakar ut den.

Fyllning:
några rejäla nävar blandsvamp, rensad och skuren i bitar
1 liten gul eller grön squash i bitar
1-2 dl grädde eller gräddmjölk
1 msk vetemjöl
salt o peppar
ev. lite äkta soja
ev. lite smulad/hackad dragon

Stek svamp och squash i het panna tills det mesta av vätskan ångat bort och det hela får lite färg. Pudra över mjölet och fräs några sekunder. Späd med grädde/gräddmjölk tills det är lagom tjockt och låt puttra några minuter. Det ska vara en ganska tjock fyllning, så ta det försiktigt med vätskan. Smaka av med kryddorna.

Sätt ugnen på 225 grader
Tryck ut pajdegen i en form och grädda den ca 10 min
Ta ut formen och häll i svampfyllningen
Strö riven ost på toppen
Grädda i 15-20 min tills osten fått fin färg.

Ät med en sallad eller råkost!

Sunday, August 24, 2008

Independence Days – utmaningen fortsätter!

Någon som hänger på utmaningen? Här är en kort sammanfattning av vad vi har klarat av under veckan:

Plantera eller så något: Planterat ut några kålplantor från pallkrage till friland. Annars inget.

Skörda något: Massor, det är ju den tiden på året. Potatis, broccoli, ärter, bondbönor, första vitkålshuvudet, morötter, majrovor, kålrötter, rödbetor, sallad, squash... Och så lingon och svamp från skogen.

Konservera/ta vara på något: Lingonsylt, bondbönor och ärter till torkning, kryddörter, ringblommor och rölleka till torkning.

Lägga något till matförrådet: Se ovan.

Förbereda och planera inför framtiden/sämre tider: Nja, inte direkt.

Förvalta/sköta om något/hushålla: Hittat rester av strumpgarn och börjat på höstens strumpor till barnen. Beställt nytt strumpgarn också, förstås... Fortsätter karda och spinna från ullförrådet.

Laga en ny maträtt: Gjort en svamppaj som barnen inte gillade... annars bara det gamla vanliga

Stödja lokal matproduktion: Knappast något utöver den egna trädgården

Minska sopmängden: Inga nya inititativ denna vecka

Lära sig något nytt: Inte för egen del. Åttaårige sonen har lärt sig att känna igen ett par nya svampar.

Man hinner knappast göra något i alla kategorierna varje vecka och det spelar kanske inte så stor roll heller. Det viktiga är ju att man kommer in i ett annat sätt att tänka.

Friday, August 22, 2008

Pumpor och squash

Någon frågade vilka sorters squash och pumpa vi odlar och jag kom inte ihåg det på rak arm. Men här kommer en lista:

Sommarsquash:
Tromboncino (omsådd, får se om det hinner bli något)
Yellow Crookneck (gul och krokig, mycket god!)
Black Beauty (grön, trots namnet)
Black Zucchini (dito)

Vintersquash:
Buttercup Burgess (den enda vi odlar i år. Mycket god och hållbar)

Pumpa:
Baby Bear (ser ut som små halloweenpumpor, god)

Och så en sort som jag inte vet vilken det är (!) eftersom jag inte hittar etiketten! Den har runda gula frukter än så länge, får väl se vad det blir när den mognar!

Tidigare har vi odlat nakenfröpumpa, för frönas skull. Men den tar väldigt mycket plats för ganska få frön. Spaghettipumpa har gått bra, men vi hade inte plats i år. Nästa år ska vi nog odla den igen. Och så har vi provat olika sorters vintersquash, men allt har inte fungerat lika bra.

Grönare liv på ett år. Vecka 26 – Värna matjorden, vägra konstgödning!


Matjord är magiskt! Man petar ned ett frö, vattnar lite och så växer det upp något man kan äta. Men det förutsätter ju förstås att jorden är frisk och innehåller den näring som växterna behöver. Inte bara för att själva växa utan för att bli fyllda av den näring vi behöver. Bli riktig mat helt enkelt.

Vad är matjord egentligen? Det är mineraler, lera, sand m.m. i olika proportioner. Det är också humus, som lite förenklat består av delvis nedbrutna växtdelar. Humus är något oerhört viktigt! Den hjälper jorden att hålla kvar vatten och fungerar litegrann som en jättelik tvättsvamp, som jämnar ut våta och torra perioder och minska stressen för växterna. Humusrik jord är också porös, så att luft och vatten kan transporteras dit det behövs och näringen lättare kommer till växterna som får plats att breda ut sina rötter åt alla håll. Utan humus, ingen matjord.

Minst lika viktigt är att humusrik jord binder stora mängder kol. Den fungerar därför som en kolsänka, den kan absorbera koldioxid och sänker därmed luftens koldoixidhalt. Därför dämpar den växthuseffekten en hel del.

I matjorden finns också mängder med mikroorganismer. En tesked bra matjord kan innehålla en miljard bakterier, en miljon svampar och tiotusen amöbor! Och en hel del annat, som maskar, tusenfotingar, nematoder och skalbaggar. Alla de här organismerna bryter ned organiskt material. De är specialiserade på olika saker; somliga bryter ned växter, andra döda djur, somliga ger sig på varandra, somliga lever i symbios med växter (svampar och kvävefixerande bakterier, t.ex.). Alla behövs för att frigöra näringen från de döda växter som hamnar på markytan. Funnes inte de här mikroorganismerna, skulle vi vada i metertjocka lager av fjolårslöv!

Men om det inte hela tiden tillförs nytt organiskt material till jorden så har mikroorganismerna inget att äta. De dör, de äter upp varandra och i sista hand börjar de bryta ned humus. En sådan jord försämras raskt!

När vi brukar jorden stör vi mikrolivet. När vi plöjer, gräver eller jordfräser så frigörs stora mängder näring. Det kommer ned syre i jorden och det innebär att mikrolivet går på högvarv och nedbrytningen går mycket snabbare än vanligt. En massa näring frigörs. Den tas upp av växterna (om den inte bara regnar bort) och vi får en fin skörd. Men på sikt utarmas jorden, humushalten sjunker, koldioxid frisätts och näringsinnehållet minskar snabbt. När vi dessutom tar bort en massa organiskt material genom att äta upp växterna försvinner ännu mera näring.

I konventionell odling ersätter man den förlorade näringen med konstgödsel. Problemet med den är att den inte kommer ens i närheten av alla de olika mineraler och spårämnen som finns i frisk matjord. Man tillsätter en handfull näringsämnen, mest kväve, fosfor och kalium (NPK), så att man får en hyfsad skörd, men det är allt. Håller man på så år efter år så blir jorden till sist fullkomligt utarmad och helt beroende av att man hela tiden tillsätter mer konstgödning. Lägg därtill att konstgödningen kräver stora mängder fossila bränslen så blir det hela än värre.

Jordens humushalter minskar nu på ett alarmerande sätt och det binder upp bönderna i en ond cirkel av ett ökande behov av konstgödsel och bevattning, inte minst på de stora slätterna i USA, där stora mängder mat produceras. Och det skyndar på växthuseffekten, både för att jorden binder mindre koldioxid och för att användningen av fossila bränslen är så stor.

För att behålla en frisk matjord måste man hela tiden tillsätta nytt organiskt material. Ekologiska odlare tillsätter naturgödsel och gröngödsling, t.ex. I hemmaträdgården kan man göra precis samma sak. Har man inte hästägare eller kobönder i bekantskapskretsen så finns det kogödsel på påse att köpa. Gör det! Strunta i alla de där små prydliga kartongerna med diverse korn i!

Att hela tiden hålla marken täckt med grödor eller täckmaterial hjälper också till och dessutom minskar risken att näring lakas ur när det regnar. Täckodling är problematisk om man har mördarsniglar sägs det, men åsikterna går isär.

Du som inte odlar själv – köp KRAV! Eller köp från odlare som du vet odlar ekologiskt, även om de inte är KRAV-certifierade. Att köpa ekologiskt odlad mat är förmodligen något av det bästa vi kan göra för klimat och miljö. För utan en frisk matjord som ger oss näringsrik mat och minskad växthuseffekt, hur ska vi då klara oss?

Vill du veta mera? FOBOs hemsida har mängder med artiklar och information!

Thursday, August 21, 2008

Nytt initiativ – Engagerade bloggare

Mathilde på Globalthought har startat Engagerade bloggare. Projektet går ut på att få fler unga bloggare att intressera sig för klimat- och miljöfrågor. Varje månad skickas en text kring ämnet ut, som sedan alla medverkande bloggar publicerar. Sen kan man diskutera texten i kommentarerna, lägga till egna synpunkter o.s.v. Texterna skrivs i huvudsak av de olika medverkande bloggarna.

Vill du veta mera? Gå till Mathildes blogg och läs vidare!

Wednesday, August 20, 2008

Det händer i trädgården


Det händer en del såhär på sensommaren också. Bondbönorna som såddes i juli har kommit igång fint. Om bara nattfrosten dröjer så kanske det blir bönor också! Överhuvudtaget har det hittills gått ganska bra med allt som jag sått och satt såhär sent på säsongen. Men om det ska hinna bli skörd av det, så måste antingen nattfrosten dröja eller så får vi lägga fiberduk på det mesta. Går det bra, så får vi väldigt mycket mat ur trädgården i år. Går det inte bra så har vi förhoppningsvis i alla fall lärt oss något!


Borlottibönorna kom igång sent, med torka och insektsangrepp. Men nu börjar de första skidorna bli klara. Snyggt med lilafläckiga bönor! Återstår att se hur de smakar.


Frilandsgurkan ville sig inte inte alls i år. Men samma sort sådd i pallkrage med mycket hästgödsel växer så det knakar. Gurkämnena är bara centimeterstora ännu, men de brukar växa väldigt fort bara de kommer igång. Det blir egentligen inläggningsgurka av den här sorten, men vi äter dem som "vanliga" gurkor. De smakar jättebra, men skalet kan bli lite taggigt, så man får skrapa eller skala dem, åtminstone när de börjar bli lite större.


Den första omgången märgärter har gjort sitt och på deras plats växer nu kål, som såtts i pallkrage och sedan planterats ut. Broccoli och grönkål till vintern ska det bli här. En ny omgång märgärter växer i en pallkrage, men de har inte börjat blomma än. Det är osäkert om det hinner bli fler ärter före frosten.
Kålen har sällskap av sallad, som snart går i blom och av mangold som stått och vuxit lite långsamt bredvid ärterna. Nu verkar den komma igång bättre.


Pumpalandet börjar bli en djungel. Det blir det alltid, det spelar ingen roll hur noga man är med att hålla rätt avstånd mellan plantorna. De snor ändå ihop sig i en enda röra framåt sensommaren. Men det blir gott om både pumpor och vintersquash och sommarsquash har vi redan så det räcker och blir över. Nu börjar jag bli sugen på ugnsbakad vintersquash med olivolja och vitlök!



Och min fina Nevada-ros blommar om! Den fick jag av goda vänner för några år sedan och det är den första ros som flyttade in i trädgården när vi började göra i ordning här. Sen har den fått sällskap av många andra. Men den här är en favorit, väldigt fin, nästan rent vit, med en lite gammaldags känsla.

Saturday, August 16, 2008

Vinterförrådet växer

Häromdagen fick jag en massa äpplen av en genomhygglig arbetskamrat som hade fler än hon behöver (tack Nina!). Så det blev påfyllning i källaren: äppelmos, chutney på squash, äpplen och lök och så en rejäl äppelpaj förstås!

Jag brukar ju tjata om att man inte ska använda en massa elektriska apparater om man kan göra saker för hand. Men en hushållsassistent med passertillsats är guld värd när man ska göra mycket äppelmos på en gång.


Såhär gör jag äppelmos: Jag skär äpplena i bitar med skal, kärnhus och allt. Skadade partier skär jag bort förstås. Lägger i en gryta med lite vatten i botten och kokar på svag värme tills allt är mjukt. Passerar i maskin, tillsätter socker tills det smakar bra, häller i burkar och sätter på lock. Sedan kokar jag in burkarna i 8o grader i 20 minuter. Mos som är konserverat på det sättet håller sig mycket länge utan konserveringsmedel eller mängder av socker, förutsatt att locket har sugit fast ordentligt (det ska bukta nedåt när burken svalnat). Man kan t.o.m. koka in moset utan socker. Men när man öppnat burken håller den sig bara några dagar och måste stå i kylen.
Slutligen en bild på en del av vår fina schalottenlök som ligger på tork och ska sparas till vintern. Nu äter vi färsk salladslök och så äter vi upp de lökar som inte riktigt vill vissna som de ska för att hålla sig hela vintern.


Tidning utnyttjar bloggare för gratisreklam!

En känd tjejtidning har kontaktat ett antal ekobloggare (ink. Elins trädgård) med erbjudande om att få senaste numret gratis. Det ska nämligen vara grönt. Baktanken med detta är naturligtvis att alla vi ekobloggare ska bli jätteglada över en gratis tidning, heja på detta radikala initiativ till att skriva om eko-smink eller vad det nu är och göra gratis reklam på våra bloggar.

Svarar man ja till en gratistidning så lär man dessutom hamna i deras adressregister i evigheters evigheter och få en massa direktreklam i brevlådan. Grönt? Skulle inte tro det...

Vi tar det här med tidningar från början:

* De flesta tidningar är kommersiella, d.v.s. de behöver dra in pengar för att kunna fortsätta.
* För att dra in pengar behöver de sälja lösnummer och prenumerationer
* För att sälja måste de ligga rätt i tid och verka intressanta. Grönt ligger ju onekligen rätt i tid, eller hur? Inte minst om man gör en trendig tjejtidning.
* Tidningar behöver också annonsintäkter, vilket innebär att de inte kan vara alltför radikala eller provocerande. Då försvinner nämligen annonsörerna. Ett grönt nummer måste alltså ändå haka på konsumtionstrenden och inte vara alltför ifrågasättande. Greenwashing ligger nära till hands.
* Gratis reklam är alltid bra

Jag får en hel del sånt här på mejlen och det får många ekobloggare. Det är inte så förvånande, marknadsförare gör bara sitt jobb och de behöver också tjäna ihop sina matkassar. Bloggar är nytt och hett, ekobloggar är ju trendigt och bra, perfekt för marknadsförare, således. Det står naturligtvis var och en fritt att haka på eller inte. Själv gör jag inte reklam på bloggen. Skulle jag göra det så vore det möjligen för ett företag som verkligen är något speciellt och som jag har en personlig relation till, så jag vet vad det står för. Annars – nix!

Vilken tidning var det fråga om? Kolla hos Anki.

Thursday, August 14, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 25 – Omdefiniera det normala!

Veckans gröna-liv-tips har jag lånat från den amerikanska ekobloggen One Green Generation och inlägget Redefining Normal. Melinda skriver om hur den kanske största stötestenen när det gäller att förändra sitt liv i grönare riktning är alla miljöskadliga vanor som vi uppfattar som helt normala. Som att köpa frukt från andra sidan jordklotet, hålla våra hus 20 grader varma året runt, studsa iväg till Thailand på semester stup i kvarten, ha 1 million elektriska apparater... ja ni vet.

Så länge vi uppfattar den här livsstilen som helt normal är det väldigt svårt både att förändra sitt eget liv och att påverka andra i samma riktning. För man vill ju inte sticka ut och bryta mot mönstret, inte för mycket i alla fall (bara lite lagom för att få lite bättre miljösamvete).

Att bryta mönster och invanda levnadssätt är jättesvårt men ändå nödvändigt. Kanske behövs det att några ställer sig i spetsen och vågar, orkar vara "onormala" för att det ska hända något. Vågar du? Jag gör det bara till en viss del... Men när många vågar vara "onormala" så blir det ju faktiskt helt normalt efter ett tag :-)

Hoppa nu iväg och läs Melindas inlägg, för det är väldigt klokt och läsvärt!!

Sunday, August 10, 2008

Vinterförråd för trädgårdslösa

Jag skriver ju en hel del om att ta vara på, konservera, bygga upp matförråd till vintern. Och jag kan tänka mig att en hel del läsare snabbt klickar sig vidare från såna inlägg "för jag har ju ingen trädgård att odla en massa mat i".

Men det finns ju mängder av möjligheter att spara säsongens godsaker till vintern och slippa ifrån en del av importmaten och tramset från livsmedelsindustrin även om man inte har den minsta lilla jordplätt att odla på. Här är några idéer.

* Köp lådvis från frukt- och grönsaksbutikerna. Ofta kan man köpa jordgubbar, äpplen, lingon m.m. lådvis till ett betydligt lägre pris. Vi har t.ex. köpt äpplen som inte varit "fina" nog att sälja i lösvikt till bra pris och gjort mos. Jordgubbar kan man ibland köpa billigt i slutet av säsongen när alla börjar tröttna på dem! Fråga! Det är inte säkert att det står lådor med tilltufsade äpplen ute i butiken, men det finns säkert på lagret. Antagligen finns det gott om handlare som hellre säljer billigt än slänger frukten!

* Många med fruktträd och bärbuskar har inte tid eller lust att ta vara på skörden. Fråga om du får plocka! Betala med en burk sylt eller äppelmos :-) Ofta ser man fallfrukt som bara ligger och ruttnar i trädgårdarna, men som skulle gå utmärkt att ta vara på om någon plockade upp den i tid. Om du inte vill ringa på hos kompletta främlingar och fråga, så nämn det hela lite i förbigående på jobbet eller så. Alltid finns det någon som har ett överskott, eller känner någon som har det.

* Det självklara tipset: gå ut och plocka bär och svamp i skogen. Ingen bil? Det kan finnas busslinjer som går ut dit du vill, åtminstone i södra Sverige där det är mer tättbefolkat. Inte sällan kan det finnas saker att plocka på cykel- eller promenadavstånd i parker och stadsnära skogar – jag har plockat kilovis med svamp i utkanten av en liten västsvensk stad. Annat att leta efter: maskrosor, nässlor och annat grönt på ödetomter. Rönnbär kan finnas lite här och där. Nypon från alla rosor som växer som häckar i många städer. Rosenhäckar är ofta rugosa-rosor som ger stora, köttiga nypon.

* Den desperata utvägen (eller kanske inte): containerdykning utanför livsmedelsbutiker. Det slängs massor av fullt ätbar mat varje dag som man borde kunna ta vara på. Har dock inte provat själv. Det är väl dessutom förbjudet, så man får ta en funderare på vad ens samvete säger i frågan. Själv tycker jag att container-fyndande (även av annat än mat) är en form av civil olydnad som är helt OK! Här är en länk – googla på freegan eller freeganism så hittar du mera.

Saturday, August 09, 2008

Dagens lokala mat

Det mesta från vår egen trädgård, markerat med en *stjärna

Skinkschnitzel från Linderödsgris med *lök och *salvia. Grisen från en uppfödare några mil bort.
Kokt *potatis
*Märgärter, puttrade i lite olivolja och *schalottenlök
*Morötter, råa i stavar att knapra på
*Vinbärssylt ("falsk lingonsylt")

Gott. Enkelt. Hälsosamt. Inte helt oberoende av livsmedelsindustrin, men nästan.

Friday, August 08, 2008

Independence Days

Är det någon som har antagit den utmaningen? Jag skrev ju om den för en tid sedan och tänkte jag skulle försöka rapportera regelbundet om hur det går, men det har jag ju inte alls gjort. Men tankegången har slagit rot – att hela tiden tänka på att se om sin matförsörjning, att bli så oberoende som möjligt av den livsmedelsindustri som försöker trycka på oss en massa skräp under beteckningen "mat", att ta ett eget ansvar för vad jag och familjen stoppar i oss, att hela tiden utvecklas och lära nytt, att ta ansvar för och stödja en lokal livsmedelsproduktion. Det här citatet från den amerikanska självhushållnings"gurun" Carla Emery är en viktigt utgångspunkt för utmaningen:

All spring I try to plant something every day - from late February, when the early peas and spinach and garlic can go in, on up to midsummer, when the main potato crop and the late beans and lettuce go in. Then I switch over and make it my rule to try and get something put away for the winter every single day. That lasts until the pumpkins and sunflowers and late squash and green tomatoes are in. Then comes the struggle to get the most out of the stored food - all winter long. It has to be checked regularly, and you’ll need to add to that day’s menu anything that’s on the verge of spoiling, wilting or otherwise becoming useless.

I mycket kort sammanfattning handlar utmaningen ju om att man varje dag, eller varje vecka, eller vad man vill (det viktiga är nånslags regelbundenhet) försöker göra ett eller flera av följande:

*Plantera eller så något
*Skörda något
*Konservera/ta vara på något
*Lägga något till matförrådet
*Förbereda och planera inför framtiden/sämre tider
*Förvalta/sköta om något/hushålla
*Laga en ny maträtt
*Stödja lokal matproduktion
*Minska sopmängden
*Lära sig något nytt

En ganska diger lista, men man väljer ju själv och i alla fall jag har börjat tänka mer aktivt på flera av de här punkterna. Egentligen är det ju bara gammal hederlig hushållning i nya termer, sånt som våra förmödrar kunde och som vi delvis tappat bort.

Den här veckan har jag och sambon börjat jobba igen efter semestern, så det har blivit lite hej-och-hå med både trädgård och planering. Lite har blivit gjort, trots allt:

*plockat in sallad, lök, majrovor och kålrötter som ska bli kimchi
*plockat in bondbönor och de första gråärterna till torkning
*sorterat ut trasiga lakan till återanvändning och planerat in ett loppisbesök för att försöka hitta nya
*idag ska jag ta upp det sista av den tidiga potatisen innan bladmöglet slår till i fukten och värmen

Thursday, August 07, 2008

Grönare liv på ett år. Vecka 24 – Fundera på ett köpstopp!

Att leva ett grönare, mer resurssnålt liv innebär ju också att köpa färre prylar. Varje nytillverkad sak du köper bär på en miljö- och klimatbelastning; den har tillverkats av råvaror (som ju inte uppstår av sig själva), den har tillverkats (med större eller mindre energiåtgång), och den har transporterats till butiken och/eller hem till dig (med hjälp av fossila bränslen). Hur stor belastningen är varierar naturligtvis mycket. Men ingen nytillverkad pryl som är ute i den "stora" ekonomin är helt utan miljöbelastning.

Så att avstå från att köpa nya saker innebär nästan automatiskt ett grönare liv. Och det är vackert så. Men det ger oss också anledning att fundera över svåra frågor som: vad behöver jag egentligen? Var är en nödvändighet, vad är bara ett önskemål? Behöver jag köpa nya kläder eller har jag bara lust att göra det? Behöver jag byta ut soffan/renovera köket/byta bil eller är jag bara väldigt sugen på att göra det? Det finns inga enkla svar på sådana frågor; var och en måste hitta sina egna. Men det finns all anledning att verkligen tänka och inte bara reflexmässigt säga "jag behöver verkligen köpa (fyll i valfri pryl)".

Frågan om vad som är behov, önskningar, lust, vad som är grundläggande överlevnadsbehov och vad som är mer sociala behov, tryck från omgivningen, statusmarkeringar etc. har stötts och blötts av ett otal tänkare. De rena överlevnadsbehoven är kanske de enklaste att definiera: vi behöver mat, vatten, sömn, skydd mot väder, skydd mot insekter och rovdjur och vi behöver sociala relationer – få människor kan leva helt utan kontakt med andra, vi är sociala djur!

Och det är i samspelet med andra som det här med behov snurrar till sig. För i väldigt många kulturer är prylar ett sätt att visa var man hör hemma i gruppen och inte minst till vilken grupp man hör. Kläder är väl det tydligaste exemplet. I nästan alla kulturer bär kläder, smycken och smink på ett socialt budskap (tänk t.ex. på slöjor, palestinasjalar, hemstickade yllemössor, gubbkepsar eller små prydliga hattar à la kungahuset). I vår egen kultur kan tillhörighet ibland kräva rejält mycket konsumtion!

Tillhörigheten till en grupp är så viktig för de allra flesta (även om den ibland är ganska omedveten) att det verkligen kan kännas som ett "behov" att skaffa sig de prylar som behövs för att man ska passa in, oavsett om det är en palestinasjal eller en svindyr bil. Och eftersom vi lever i en konsumtionskultur finns det nog också en rädsla hos många att avvika genom att verka "fattig" (jag sätter det inom citationstecken eftersom också den fattigaste svensk är oändligt mycket rikare materiellt än de flesta på jorden). Och att leva ett resurssnålt liv kan ju verkligen se ut som att man lever ett "fattigt" liv, att man inte "lyckats" för att man inte köper grejer. Att ha slitna kläder, få elektroniska pryttlar, äta enkelt, nöja sig med det man har, spara på värme och varmvatten, spara på el, semestra hemma, låna/byta/loppisfynda i stället för att köpa nytt kan nästan bli ett socialt stigma. I en barnfamilj finns t.ex. rädslan för att barnen ska mobbas om de inte får samma kläder och pryttlar som sina kompisar.

Grupptrycket blir ju också stort på många arbetsplatser där det finns mer eller mindre tydliga klädkoder som talar om hur du bör se ut på jobbet. Tack och lov är arkeologer ett ganska slafsigt släkte där klädkoden främst är "bekvämt och praktiskt"! Men många känner ett mer eller mindre uttalat tryck att ha speciella kläder, skor, smink etc. för att passa in på jobbet.

Ekoreko-folket är inte heller oskyldiga i sammanhanget. Hur lätt är det inte att köpa en onödig grej bara för att den är "ekologisk"? Visst, det är bra att köpa t-shirtar i ekobomull. Och det är ännu bättre att slita på sina gamla ett tag till. Eller att sy om. Eller att köpa second hand. Fast man är ju inte lika övertydligt ekoreko om man bara fortsätter att använda sina gamla kläder... här kommer tillhörigheten in igen. Genom att köpa ekologiskt, kravmärkt o.s.v. så visar man ju klart och tydligt att man hör hemma i den lilla "medvetna" gruppen som "tar ansvar" och "försöker göra något för miljön/klimatet". Men tänk igen – vad är viktigast? Att visa vart man hör eller att verkligen leva resurssnålt?

Att bestämma sig för att helt sluta köpa kläder och prylar under en period (eller att t.ex. bara köpa begagnat) sätter hela det här tänkesättet på sin spets. Det kan också bli en rejäl utmaning för omgivningen! Och jag tror det är jätteviktigt, för så här kan vi inte hålla på! Vi kan inte leva i ett samhälle där konsumtionen hela tiden trissas upp. Nånstans, nångång kraschar det och då är det bättre att mjuklanda genom att börja ifrågasätta NU!

Läs mer om köpstopp på Ankis blogg (med många länkar.
Crunchy Chicken har en köpstoppsutmaning i augusti

Monday, August 04, 2008

Lästips!

En sprillans ny amerikansk nättidning om småskalig odling och djurhållning. Hen and Harvest. Mycket läsbart också för skandinaver, även om amerikanska odlingsråd inte alltid är helt överförbara till oss – annat klimat och andra odlingszoner som inte går att jämföra rakt av. Men inspireras kan man ju alltid!

Saturday, August 02, 2008

Pumpasex!

Läs det här inlägget från Crunchy Chicken! Utöver att det är hysteriskt roligt skrivet så är det ett jättebra tips för att få mer squash och pumpor, särskilt regniga somrar när det inte är så många pollinerare ute och flyger. Och jo, jag har testat det själv flera gånger ;)

Fast i år är det full fart på i alla fall sommarsquashen, de grejar det hela själva i år. Varför sätter jag alltid för många squashplantor när jag vet att 2–3 stycken räcker och blir över för familjen? Fast det finns ju så många roliga sorter... gröna och gula och krokiga och ...

Vad var det nu man skulle göra med all squash man inte hinner äta upp?

Friday, August 01, 2008

Det är en trend

uppenbarligen. Häromdagen skrev jag om att förlänga odlingssäsongen och få ut mer från trädgården. Igår skrev Sharon om precis samma sak!

Också skulle jag vilja ha den här boken. Nån som har läst den?