Friday, June 29, 2012

Bloggtips - Vilda barn

Jag tycker så mycket om bloggen Vilda barn! Om författaren vet jag egentligen inget alls, men hon presenterar bloggen så här

Antropologiska och etnopediatriska perspektiv på föräldraskap och barn, barn i världen, natur, kultur, miljö och sambandet mellan mat och hälsa. En blogg om evolutionärt föräldraskap, nära föräldrar och vilda, underbara barn

Det är klokt och insatt skrivet, utan tjafs och naturromantiska överdrifter och jag får en massa välbehövlig inspiration och nya tankar kring mitt eget liv med barn.

Tack till Lotta som tipsade!

Friday, June 22, 2012

Rabarbersnaps


Kanske nästa års midsommarsnaps? Fyll en 75 cl-flaska till ungefär 1/3 med fint skuren eller hackad rabarber. Tillsätt ½ dl socker och fyll sedan på med brännvin. Fyll inte ända upp, det behövs lite "skakmån". Ställ i rumstemperatur. Skaka om det hela dagligen tills sockret löst sig, låt sedan stå 2-3 veckor. Smaka av, är det lagom smak så sila av rabarbern och låt sedan helst flaskan stå några månader för att mogna.

Jag använder Brännvin Special från bolaget, det har lite lägre alkoholprocent och passar bra till olika slags hemgjorda snapsar. Sockret är nog inte helt nödvändigt, jag tog med det för att balansera rabarbersyran lite.

Hur det smakar? Ingen aning, detta är ännu ett experiment :-)

Wednesday, June 20, 2012

Bönätare! :-(

Nåt äter mina bönplantor, knipsar av dem så det bara är stjälken kvar :-(( Detta något äter bara bönor, allt annat klarar sig. Jaha *surar*. Vad ska jag göra då, när jag har surat färdigt?

I ett annat land har morötter vägrat att gro, där växer mest bara ogräs och några gullökar som inte heller trivs. Bönutsädet är nästan slut, men jag har en påse kidneybönor i skafferiet. Rensa upp i dumma morotslandet och slänga dit några kidneybönor?  Rensa upp där bönätarna bor och så något annat? Blandad sallad med några sockerärter iblandade?


Stora bönlandet (som blev lilla bönlandet) skulle kunna rymma några rader blandade rotfrukter. Morötter, majrovor och kålrötter bör kunna bli hyfsat stora innan det är höst. 

Man hittar alltid lösningar. Men jag blir så arg och lessen när odlingarna inte vill sig. Även om vi inte är beroende alls av mina odlingar så är det en så speciell känsla att kunna föda sin familj på hemodlat. Att klara sig själv och inte behöva köpa en massa. Att veta att vi skulle kunna odla en hel del mat om något hände och mina inkomster helt plötsligt sjönk en massa. Men så kommer sådana här bakslag och så känns det så misslyckat alltihopa...

Tröst i eländet att vi har provsmakat de första pyttesmå potatisarna. Och de första smultronen. Och att det är massor med kart på bärbuskarna.

Fotnot: Kidneybönor ska gå utmärkt att odla i södra Sverige. Kolla här!

Saturday, June 16, 2012

Fortsätt att så!

De flesta av oss pustar ut när den stora vårsådden är klar och börjar fundera på skörden i stället. Men det är nu det är dags att förbereda för det där som ska få växa när det blir plats ledig i landen. När den tidiga potatisen, sockerärterna, första omgången sallad etc. är skördad vill man ju inte stå där med tomma odlingsytor. Och det behöver man inte heller.

Det finns förstås flera sätt att få ut det mesta av trädgården. Enklast är kanske att röja av det gamla och så nya frön. Det fungerar bra med allt som växer snabbt, som sallad, rädisor, morötter och majrovor. Även rödbetor kan man så på sommaren, men de hinner kanske inte bli jättestora. Har man inget bladmögel att bekymra sig över så kan man prova att sätta ännu en omgång med tidig potatis. En del lyckas med att så en extra omgång med sockerärter - det har aldrig fungerat hos mig.

Om man vill så spenat och asiatiska blad så är det bäst att vänta till juli-augusti. De trivs bäst när dagarna börjar bli lite kortare igen, å andra sidan kan de växa tills det börjar frysa på riktigt till hösten.

En annan variant är att så fröer redan innan man har skördat. Det gäller förstås att man tajmar det hela så att det nysådda hinner bli precis lagom stort tills man ska skörda den första grödan och det är lite trixigt. Här sådde jag majrovor mellan vitlöksraderna för någon vecka sedan och den har precis börjat gro. Vitlöken skördar jag i juli och då får majrovorna plats att breda ut sig. Om det fungerar vet jag inte, här handlar det om experiment.

Sen kan man förodla så man har småplantor lagom att sätta ut när man skördat. Kålväxter är perfekta till detta. Grönkål och broccoli kan växa långt in på hösten och övervintrar med lite tur och skydd. Men tänk på att alla växter som sås och planteras som andra-gröda behöver lite extra gödning.

Det finns inte så mycket skrivet om detta för svenska förhållanden. Lena Israelsson skriver en del om det i sin bok Odla orientaliskt. Fröfirman Runåbergs har bra information också. En läsvärd bok som utgår brittiska förhållanden är How to grow winter vegetables av Charles Dowding. Hans råd bör man nog kunna prova i alla fall i södra Sverige. I övrigt får man testa sig fram.

Sent på hösten kan man så fröer som börjar gro tidigt på våren. Men det får bli ett annat inlägg.


Sunday, June 10, 2012

Myntaland


Här växer mina myntor, i ett skuggigt hörn av trädgården, tillsammans med citronmeliss, myskmadra och en och annan förgätmigej. Alla tuffingarna får vara för sig själva och hitta en balans mellan varandra. Då och då kör jag en runda med gräsklipparen runt dem, så de håller sig på plats. Det är grönmynta och pepparmynta och de har inte hybridiserat sig sådär väldigt ännu, det går att urskilja de olika sorterna fortfarande.

Jag tar in mynta och torkar till te - färsk används den som krydda i tsatsiki och raita. Idag blev det också myntasirap, eller kanske myntasaft. Först gjorde jag rabarbersaft efter det här receptet, där man häller sockerlag över skivade rabarber, låter stå ett dygn och sedan silar av saften. Rabarberbitarna kan man sen torka till godis. Men så fick jag sockerlag över och tänkte att - myntasirap, varför inte? Till drinkar eller utblandad med saft som törstsläckare en varm sommardag.

Jag hackade en bunt mynta ganska grovt, sedan fick den sjuda upp i sockerlagen. Nu står det och svalnar, sedan ska jag hälla av det och sätta i kylen. Avsmakningsrapport kommer senare.

Sunday, June 03, 2012

Rabarbercurd

Med inspiration härifrån provade jag att göra rabarbercurd - som lemon curd fast (uppenbarligen) med rabarber i stället. Lemon curd är definitivt en av mina guilty pleasures och naturligtvis borde det bli minst lika gott med rabarber. Och definitivt mer i linje med att äta lokalt.




Jag plockade in rabarber, sköljde, skivade och mätte upp 5 dl. Rabarbern fick sedan stå på svag värme på spisen för att vätska sig. Jag lade också i 1 msk råsocker eftersom jag inbillar mig att det underlättar processen.



Mina rabarber är lite mesiga milda i smaken, så jag pressade i lite citron också. Det kan man hoppa över om man har surare rabarber.



När rabarbern är helt mjuk och pureig är det dags för nästa steg. Blanda 2 ägg och 2 dl socker (jag tog hälften vardera av råsocker och vitt socker).



Sätt äggsockersmeten på svag värme på spisen och rör/vispa tills det är krämigt. Är man van och lite djärv så kör man det direkt på spisplattan, är man osäker kan man göra det hela i vattenbad. Det viktiga är att det måste bli tillräckligt varmt för att äggen ska bli krämiga, men inte så varmt att det blir äggröra. Passa det hela tiden!!

När det är krämigt och fint är det dags att röra ned rabarbern, lite i taget. Rör sedan ned 75 g smör i klickar, rör noga tills det har smält.. Häll upp i burkar



Iiiih, rosa kräm!! Återstår bara att se om det stelnar lagom mycket och det vet jag inte förrän det kallnat helt och hållet... Låt stå i kylskåp och ät upp det snabbt, detta är inget man långtidsförvarar.

Tillägg: Efter ett dygn i kylskåp är konsistensen fortfarande lite lös. Ett ägg till i smeten hade nog varit bra, om man vill ha en fast curd att bre på scones eller så. Smaken är däremot en riktig hit!!

Saturday, June 02, 2012

Tjurigt

Det är kallt och blåsigt och snustorrt. Överallt annars verkar det regna, men inte här. Växterna hatar vädret, de fryser och torkar och står och tjurar i backen. Just nu är det inget kul att vara grönsaksodlare.


De tidiga morötterna har knappt kommit upp, bara rädisorna visar var morotsraderna skulle gå...



Några fnuttiga vintermorötter har i alla fall stuckit upp.



Det där gräsliknande är små majsplantor. Här ska växa bönor och squash också, bara det blir lite varmare.



Liten frusen squashplanta får en avskuren PET-flaska som växthus.



Men bondbönor växer i alla väder, och potatis.



Och krusbär får vi gott om. Alltid något!

Sunday, May 27, 2012

Uppgiven spenat


Spenat tycker inte om sommar. Inte mizuna heller. När det blir för ljust och för långa dagar börjar den se ut så här.


Spenatbladen blir spetsigare, mizunan börjar bli besk och det syns små blomknoppar i mitten. Då vill den blomma och sätta frö och inte ge några fler blad. Man kan visserligen få ut lite mera av den om man knipsar bort blomknopparna, men egentligen är det bara att ta bort den, om man nu inte vill samla eget frö, förstås. Jag tar bort den och sätter dit några hemlösa bönplantor i stället.


Och sår lite fler rädisor. Det är möjligt att man, rent teoretiskt, skulle kunna så för många rädisor. Jag har aldrig lyckats.



Spenaten har tagit en del näring ur jorden, så jag toppar det hela med en blandning av jord och hästgödsel. Sedan vattnar jag och lägger gräsklipp över hela härligheten. Bönplantorna deppar lite efter omplanteringen, men de tar sig nog. Längst till höger står en spenatrad kvar som ska plockas av innan jag tar bort den också. Den som tittar noga kan nog se några småplantor av målla till vänster. Så vist ordnat är det, att mållan börjar växa till sig precis lagom när det tidigaste gröna ger upp!

Saturday, May 26, 2012

Kulturarvsbönor



Alla kulturarvsbönorna grodde fint och har fått komma ut på friland. I år blev det Gotländsk vit, en brytböna Fiskeby och en vaxböna Helios. Om sommaren blir bra, så kan jag skörda egna frön till hösten och dela med mig till andra intresserade.

Några bönor får vänta till nästa år. För att vara helt säker på att fröna blir sortrena så odlar jag de olika sorterna en bra bit från varandra. Men då är det svårt att få plats med så många olika sorter. Brun böna från Östergötland och lite annat får vackert vänta.

I en annan del av trädgården växer den stora bönodlingen med rosenbönor, borlottibönor och vaxbönor. Den har inte kommit så långt ännu, dock.

Sunday, May 20, 2012

Bönpyssel


Bönor i alla former är gott, men pyssligt. Inte för kallt, inte för vått och inte gillar de nåt vidare att bli försådda inomhus och sedan utplanterade heller. Minst 12 grader i jorden och gärna mer, annars tvärvägrar de att gro överhuvudtaget. Men samtidigt går det inte att så dem för sent heller, då tar frosten dem innan de har mognat. Alltså får man dalta lite med dem.

Att täcka marken med genomskinlig plast är ett bra sätt att får upp temperaturen (och så får man användning för alla de där plastsjoken som pelletspåsarna är inpackade i - återbruk is da shit!). Nu räckte det med ett dygn för att komma upp i 15 grader så idag blev det bönsådd. Rosenbönor för att de är snygga och goda att äta med citron och olivolja, borlottibönor som är perfekta i soppa och så vaxbönor som bara är goda i största allmänhet. Plasten får ligga kvar tills bönorna har grott, sedan klarar de lite lägre temperaturer.

Kulturarvsbönorna har jag försått inne, de står ute i skydd nu och ska planteras ut endera dagen. Mycket spännande!

Thursday, May 17, 2012

Rabarberkaka är liksom aldrig fel

Bäst och enklast. Gör den på rabarber såhär års, på andra färska bär eller frukter efter årstid. Årstidsanpassning är grejen, i all matlagning.

Några stjälkar rabarber
100 g smör
2 ägg
2 dl socker
1 tsk hel kardemumma (kan uteslutas eller bytas mot annan krydda)
1 tsk bakpulver
2 dl vetemjöl
lite råsocker

Sätt ugnen på 175 grader och gör i ordning en kakform.
Skölj och skiva rabarbern.
Smält smöret.
Stöt kardemumman i en mortel, grovt eller fint efter smak.
Vispa ägg och socker fluffigt.
Blanda i det smälta smöret.
Blanda i kardemumma.
Rör ned mjölet, blandat med bakpulvret. Det blir en ganska tjock smet.
Klicka ut smeten i formen och tryck ned rabarbern. Strö lite råsocker över alltihopa.
Grädda i 35-40 min.
Njut!



Wednesday, May 16, 2012

Så långt det har kommit nu - eller inte

Lägesrapport en småregnig majdag. Det känns som om jag har kommit igång bra detta året och får allting i jorden utan att panikstressa. Men det går trögt... lite riktig värme skulle behövas nu efter allt regnet för att få fart på det hela.

De första bondbönorna sådde jag i mitten av april och de har blivit några centimeter höga. Bondbönor kan vara lite tröga i starten, men har de väl kommit igång så fortsätter de av bara farten. Mer lättodlat finns nästan inte och till skillnad från andra bönor så gror de i kall jord. De är något av det första som kommer i jorden på våren.

Här är det inte ens färdiggrävt, bara nästan. Stora Kvickrotslandet blir sakta bättre. I år blir här kål (vitkål, broccoli, grönkål, rödkål) på ena delen. Den andra blir ett experiment - en Three Sisters Garden med squash/pumpor, majs och bönor tillsammans. Tanken är att bönorna klättrar på majsen, stöttar den och fixerar kväve i jorden medan squash och pumpor bildar en levande marktäckning som håller fukten kvar och ogräset borta. Jag provade detta för flera år sedan, med klent resultat. Det mesta torkade bort eller drunknade i ogräs. Lite mer välplanerat detta år och förhoppningsvis mer lyckat.

Pallkrage med grönt som jag sådde redan i början av april under glas: spenat och mizuna. Det här har jag plockat av ett tag nu. Framåt sommaren kommer de här plantorna att gå i blom, men då kan jag sätta något annat här. Eller låta dem blomma och ta vara på fröna till nästa år.

Vitlöken satte jag i oktober, den har kommit upp fint, men bladen börjar gulna. Det brukar betyda kvävebrist  - jag har lagt på färskt gräsklipp och hoppas på det bästa. Skördedags nångång i slutet av juli/tidigt i augusti.

Löken kommer fint (och ogräset), men morötterna som ska växa däremellan får man ha en kraftig lupp för att få syn på...

Några palsternackor från ifjol får stå kvar och ge frö till nästa år.

Ja, och så har gråärterna kommit upp, och sockerärter. I krukor växer kål, bönor, majs, pumpor och squash i väntan på varmare väder och utplantering...

Sunday, May 13, 2012

Göra eget örtsalt

Plättlätt och gott. Gör såhär:


 Ta en näve färska örter. Jag använder en "bas" av libbsticka och lök i någon form - här gräslök och lite vitlöksblast. Till detta en eller flera andra örter. Den här gången blev det timjan och oregano. Några nässeltoppar slank med också. De ger inte så mycket smak, men vacker färg och lite mineraltillskott. Blanda inte för många olika sorter, då blir det bara något utslätat ointressant utan egen karaktär.


 Stoppa i mixer eller matberedare tillsammans med grovsalt. En näve salt till två nävar örter - ungefär.


 Kör till en grön smet. Det gör inget om det är lite struktur på den, allt behöver inte vara fullkomligt sönderdelat.


Lägg det hela på tork några dagar. När det är riktigt torrt smular jag ned det i en kryddkvarn och maler över maten. Kryddkvarnar brukar finnas på loppis för en tia eller så - man kan unna sig att ha flera stycken med olika sorters krydd- och saltblandningar.

Några frölänkar

Tips och läsning om kulturarvssorter och om att ta vara på egna frön

Föreningen Sesam samlar folk som bevarar fröer genom att själva odla dem i sina trädgårdar

Fröuppropet, en initiativ från Centrum för biologisk mångfald på Alnarp, där man uppmanade folk att sända in gamla sorter med dokumentation

Fröodling.se är en handbok på nätet om konsten att odla fram egna fröer från olika sorters köksväxter.

Saturday, May 12, 2012

Vi skapar levande genbanker i våra trädgårdar...

... och vi är många. Jag sitter och plockar med fröpåsar med spännande innehåll. Gotländsk vit böna. En finsk bondböna. Brun böna från Östergötland. Svedjerova. En dansk matlök. Mina egenförökade gråärter, ursprungligen från Orust, men odlade så länge här att de börjar bli en sjuhäradsärta. De här fröerna finns inte att köpa, ändå är det många som odlar dem och det finns en livaktig rörelse för att bevara och sprida gamla, lokalt anpassade sorter av köksväxter. Vi byter med varandra, förökar i våra egna trädgårdar och sprider fröer vidare till dem som är intresserade.

Gamla sorter av köksväxter är ett kulturarv i lika hög grad som fornlämningar, gamla byggnader och kulturlandskap. Liksom vi bevarar föremål i museer, finns det genbanker som frysförvarar fröer i väntan på... ja, något oklart. Men vi måste också odla de gamla växterna för att bevara dem och det är här alla trädgårdsodlare kommer in i bilden. Vi håller ett genmaterial vid liv och låter det gradvis anpassas till klimatförändringar och lokala förutsättningar. Gamla sorter har ofta en stor genetisk spridning, vilket är en nackdel för den storskaliga odlingen. De kan gro och mogna ojämnt, se ut på olika sätt, svara dåligt på konstgödsling och vara svåra att skörda maskinellt. Samtidigt innebär den här spridningen ett skydd mot torka, blöta, angrepp av insekter och sjukdomar och allt möjligt som snabbt kan slå ut en väldigt likformig gröda. Alltid är det några ärter eller rovor som överlever och man får i alla fall någonting att äta, även under dåliga år. I en tid med snabba klimatförändringar kan de här grödorna förhoppningsvis bidra till matförsörjningen, just genom sin anpassningsförmåga. I mina trakter skulle till exempel gråärten kunna bli värdefull igen. Den är god, lättodlad, proteinrik och ger föda till såväl djur som människor. Rena Kinderägget!

De stora fröfirmorna är alltså oftast ointresserade av de här sorterna. Det finns små fröfirmor som kämpar på för att hålla ett stort sortiment med kulturarvssorter, men de kämpar i motvind mot hårda regler och höga avgifter för att få registrera och sälja sorter. Mer om detta här. Mot detta registrerings- och avgiftstjafs kan vi jobba politiskt, genom att stödköpa från de små firmorna och genom att odla gamla sorter och ta vara på fröer. Och så är det ju så himla roligt att odla gamla köksväxter!


Saturday, January 21, 2012

Färglek

I väntan på våren kan man leka med ull och färger. Här har jag använt Färg Special från Färgkraft, en lättjobbad färg där man bara tillsätter ättika. Man kan färga i gryta på spisen eller i mikron.

På maximal färgstyrka i lite olika blandningar kan det bli som ovan.


Här har jag spunnit några av färgerna tvåtrådigt med en tråd där färgerna växlar och en som är enfärgad - orange i detta fall. Det är lite knepigt att få två- och tretrådiga garner att behålla färgvariationen så det inte bara blir grötigt, men ett sätt är att tvinna med en enfärgad tråd. En annan variant är Navajo-tvinning, där man får ett tretrådigt garn genom en sorts öglevirkning med långa öglor - sök på Navajo Plying på Youtube!


Lite blågröna nyanser - jag testade först att färga detta i mikron, men resultatet blev inte alls vad jag tänkte. Färgen drog på för snabbt och vissa delar blev kraftigt färgade medan andra förblev helt ofärgade. Inte alls snyggt. Men jag färgade över det hela med en svagt gulgrön nyans och vips blev det jättefint! Den här ullen spann jag entrådigt för att behålla de fina skiftningarna.


Rött, blågrönt och brunt, kan det bli något? (blev inte riktigt rätt färger på fotot...)


Såhär blev det, ett lite tjockare entrådigt garn med mest brunt och så lite inslag av rött och blågrönt (färgerna är varmare i verkligheten, jag får inte till detta med färgåtergivningen!)